Läkemedel

En framgångsfaktor för att uppnå ekonomisk handlingsfrihet är en effektiv läkemedelsanvändning. Kostnaderna för samtliga läkemedel minskade med 3,2 procent mellan år 2003 och 2004. Detta innebär en mycket positiv påverkan på resultatet eftersom statsbidraget för öppenvårdsläkemedlen har ökat med cirka 5 procent¹.

Den enskilt största förklaringen till de minskade kostnaderna är främst att läkemedlen Losec och Zocord, som tidigare kostade 70 miljoner kr per år, förlorade sina patent i april 2003 varvid priserna sjönk med 70 respektive 90 procent. Läkemedelskostnaderna har dessutom även i år påverkats av den förändring i läkemedelsförmånen som genomfördes i oktober 2002 då Apoteket övergick till att alltid byta till det billigaste alternativa läkemedlet. Utöver dessa externa faktorer har landstingets produktionsenheter arbetat med sina förskrivningsmönster för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv förskrivning.

Bland annat tillämpas nya rutiner kring införandet av nya läkemedel samtidigt som befintlig förskrivning utvärderas.

Vidare är det viktigt att notera att den minskade kostnaden för läkemedel inte är en konsekvens av färre behandlade patienter. Under 2004 var det en volymökning på 1,08 procent.


Läkemedelskostnader år 2003 respektive år 2004

Landstingets kostnader för förskrivning av läkemedel inom öppen vård uppgick totalt till 782 miljoner kr. Detta är en kostnadsminskning på 41 miljoner kr eller uttryckt i procent, en minskning med 5 procent jämfört med 2003. I riket är det en genomsnittlig kostnadsökning på cirka 0,1 procent. Landstingets kostnader för läkemedel via rekvisition ökar dock med 4,7 procent.

Kostnaden per capita för läkemedelsförmånen låg i Östergötland cirka 200 kr under riksgenomsnittet. Det var 15 läkemedelssubstanser som svarade för 17 procent av totalkostnaden år 2004.


Kostnadsutveckling för läkemedel år 2004 med riksjämförelse (Källa: Apoteket AB)

I figuren ovan används Apoteksbolagets siffror vilka inkluderar moms och inte inkluderar rabatter. Det innebär en liten differens i förhållande till övriga kommentarer men möjliggör jämförelser med riket.

Läkemedel betraktas som en normal del av varje kliniks/vårdcentrals ekonomiska ansvar. Det innebär att läkemedelskostnaden ska täckas av avtalsersättningen och att samtliga kostnader bokförs på lägsta nivå. Allmänläkemedlen betalas av den vårdcentral där patienten är listad oberoende av vem som är den faktiske förskrivaren. För att åstadkomma ett gemensamt ansvar mellan sjukhus/centrum och primärvården rörande förskrivningen delas ansvaret för uppkomna över- eller underskott mellan vårdcentralen och sjukhuset/centrum. Fördelningen av ersättningen till vårdcentralerna är beräknat som ett belopp per invånare där hänsyn tas till bland annat invånarnas ålders- och könsfördelning. Hälso- och sjukvårdsnämnden betalar för läkemedlen för vissa av de privata vårdcentralerna men inriktningen är att detta ska regleras kommande avtalsperioder. Kostnaden för klinikläkemedel belastar förskrivande enhet förutom vad gäller vårdcentraler och privata vårdgivare vars kostnader för klinikläkemedel belastar hälso- och sjukvårdsnämnden.

¹De uppgifter som redovisas är från landstingets redovisning och överensstämmer inte helt med den officiella statistik som presenteras av Apoteket AB. Anledningen är främst att landstinget redovisar inklusive rabatter.