Analys och reflektion
Forsknings- och utvecklingsarbetet i landstinget ska bidra till att utveckla hälso- och sjukvården. Samtidigt har landstinget en uppgift att i samverkan med Hälsouniversitetet bidra till den kliniska forskningens utveckling i sig. I denna samverkan har landstinget och universitetet delvis olika roller; för landstingets del är ”nyttoaspekterna” i sjukvårdens utveckling viktiga medan universitetet verkar för framgångsrik (och fri) spetsforskning. I sin roll som regional aktör stödjer landstinget universitet bland annat i utvecklingen av forskningen inom livsvetenskaperna (life science) och genom den gemensamma satsningen på fem strategiområden.
Den största vinsten med FoU-verksamheten ligger inte i den direkta tillämpningen av egna forskningsresultat utan i det förhållningssätt som utvecklas; beredskapen och kunskapen för att följa forskningens utveckling och ta till sig dess resultat ökar. Ett sådant förhållningssätt är inte självklart ens på ett universitetssjukhus då en pressad vardag ställer allt större krav på effektivitet i det löpande arbetet. Arbetet med att förtydliga vilka resurser som krävs för att verksamheten ska kunna fullgöra sina FoU-uppgifter liksom deras koppling till verksamhetsutveckling och evidensbaserad vård måste fortsätta.
Landstinget saknar i dag ett medvetet förhållningssätt till hur forskningskompetens bör utvecklas och tas tillvara för att bidra till såväl individ- som verksamhetsutveckling. För läkarkarriärerna har tidigare utvecklade normer och kriterier urholkats på grund av värderingsförändringar och rekryteringssvårigheter; forskningens meritvärde har minskat. För forskningsmeriterade med medellång vårdutbildning saknas såväl tradition som karriärvägar samtidigt som ett ökande antal med denna bakgrund genomgår magister- och forskarutbildning.
Hälsouniversitetet är framgångsrikt och nydanande när det gäller grundutbildning men har haft svårigheter att upprätthålla och utveckla positionerna för forskningen. Det är viktigt att fortsatt utveckla den strategiska inriktningen av samarbetet med universitetet bland annat genom en tydligare profilering av forskningen. Steg har tagits i den riktningen genom beslutet om de strategiska forskningsområdena som innebär ett ökat samspel mellan medicinskt och tekniskt inriktad forskning. Ökade ansträngningar bör också göras för att utveckla det regionala samarbetet i den riktning som föreslagits i den statliga utredningen om den högspecialiserade sjukvården.1
1 "Högspecialiserad sjukvård" SOU 2003:56