Modeller som stöder ständig förbättring av verksamheten
Utvecklingsinriktad ledning och styrning
Landstinget har valt ”balanserat styrkort” som metod för styrning och uppföljning. Metoden är utvecklingsinriktad och innebär att fler perspektiv läggs på styrningen där ”förnyelseperspektivet” ska understödja att verksamheten har system och struktur för utveckling och framförhållning. Styrkort finns nu på alla nivåer i organisationen från politisk nivå till kliniknivå. Landstingsledningen har vid två tillfällen under året genomfört en strukturerad uppföljning; ”Resultatdialog”, med var och en av de vårdproducerande enheterna utifrån styrkortens mål och nyckeltal.
Centrum för verksamhetsutveckling - Vårdprocesscentrum
Centrum för verksamhetsutveckling (CQ) är ett stöd för verksamhetsutveckling i landstinget. Huvudområden för CQ:s verksamhet har under året varit styrning och uppföljning, chef- och ledarskap, processutveckling, patientsäkerhet samt förbättringsarbete. I samverkan med Hälsouniversitetet och Linköpings universitet utvecklas också ny kunskap inom verksamhetsutvecklingsområdet.
Från och med år 2005 skapas Vårdprocesscentrum (VPC) genom att sammanfoga CQ, Landstingets IT-enhet, delar av Landstingets IT-service samt delar av nuvarande Landstingets riskhantering. Detta ska ge bättre förutsättningar att skapa landstingsövergripande vårdprocesser och förmåga till en helhetssyn på verksamhetsutveckling.
Förbättringskunskap
Förbättringskunskap är ett brett område som omfattar kunskap kring processer, modeller för praktiskt förbättringsarbete på såväl grupp som individnivå. Landstinget erbjuder utbildning och metodstöd för verksamheterna kring detta. I arbetet lägger man stor vikt vid att inte enbart förändra på ytan utan att nå på djupet och förändra arbetssätt och attityder. Ett starkt fokus läggs på ”människan i förändring” och att stötta det. Området omfattarsåväl stöd vid stora omfattande förändringar som vid de mindre verksamhetsnära förändringar som sker dagligen i vårdens vardag.
Genombrottsmodellen
Genombrottsmodellen är en metod för förbättringsarbete i nätverksform där ett antal verksamheter med specifika förbättringsbehov i nätverksform arbetar med sina respektive utvecklingsprojekt. Metoden innebär att sätta offensiva förbättringsmål och följa upp arbetet kontinuerligt. Under året har ett genombrott kring läkemedel i öppen vård genomförts. Ett genombrottsprojekt kring palliativ vård tillsammans med kommunala vårdgivare pågår. Medarbetare från Landstinget i Östergötland handleder också i nationella genombrottsprojekt till exempel inom demensområdet.
Uppföljning av vårdens resultat
Verksamheterna i landstinget deltar i 87 av de nationella kvalitetsregister som finns i Socialstyrelsens regi. Utöver detta finns många program för regional eller lokal uppföljning. ”Beakta” är en modell som använts för uppföljning av omvårdnad. Med ett IT-baserat system kan vårdavdelningspersonalen själv mäta styra och följa upp omvårdnadsinsatserna för varje patient. Systemet används idag vid fyra av Universitetssjukhusets kliniker.
LEO – för enklare uppföljning
Under året har ett nytt IT-stöd (LEO) införts i verksamheten för enklare enkätuppföljning. Med hjälp av systemet kan varje klinik själv ta fram enkäter som man på ett enkelt sätt via webblösning kan sända och få svar på från respondenterna. Systemet går att använda till uppföljningar riktade till patienter, medarbetare, studerande, remittenter och andra. Bearbetningen av data underlättas betydligt jämfört med manuella system.