Det är viktigt att landstinget har uppföljningssystem som på ett konkret och operativt användbart sätt kan fånga upp östgöten och den östgötske patientens behov av hälso- och sjukvård och de förändringar som sker i detta scenario. Landstinget i Östergötland har en beställare-utförarorganisation och i ”beställarprocessen” är behovsanalysen ett obligatoriskt inslag när uppdragen till vårdgivarna ska beskrivas. Behovsanalysen är den första länken i en händelsekedja som innefattar
- Behovsanalys.
- Uppdrag och prioritering.
- Avtal med vårdgivarna.
- Uppföljning av uppdrag och avtal.
En utveckling har skett under senare år som resulterat i förbättrade beslutsunderlag. Ingen kedja är dock starkare än sin svagaste länk och det är därför viktigt att beställarprocessen kvalitetssäkras ytterligare. Här kommer arbetet att systematiseras mera under 2005.
Det är komplext att fördela resurser utifrån behov. Behov är i mycket en politisk bedömning där tjänstemän och medicinsk profession måste få politisk vägledning.
Även när behovet är beskrivet återstår att avgöra hur resurserna ska användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det metodråd som börjat arbeta under 2004 kommer att bidra till fördjupad insikt vid valet av medicinsk metodik. Nyckeln till kostnadseffektivitet kan också vara samverkan med andra aktörer. Den kraftiga minskningen av antalet långtidssjukskrivna i västra länsdelen är ett exempel på där systematisk samverkan antas ha bidragit till särskilt goda resultat.
Måttstocken för hur landstinget lyckas med sina insatser, sett ur ett medborgarperspektiv, kan egentligen endast östgöten själv ytterst bedöma i sin egenskap av medborgare, patient eller kanske anhörig och detta i relation till egna förväntningar och behov. Delvis finns information om östgötens upplevelser men även detta tillhör förbättringsområdena.