Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till verksamheten grundar sig på
behovs- och problemanalyser som tas fram för varje sjukdoms-/behovsgrupp. Analyserna identifierar behov, beskriver förekomst, konsekvenser för individ och samhälle, vad sjukvården kan göra och gör, den medicinska utvecklingen med mera. Under 2004 har sådana analyser genomförts för områdena cancer, nervsystemets sjukdomar och skador, reumatiska sjukdomar samt för barn och ungdomar med kroniska/långvariga sjukdomar. Analyserna har, som exempel, pekat på behov av fördjupad samverkan i cancervården mellan specialistkliniker och närsjukvård, behov av bättre rehabilitering efter stroke, bättre tillgång till rehabilitering för fibromyalgipatienter.
De olika sjukdomsgruppernas och/eller patientgruppernas behov beskrivs samlat i den så kallade
uppdragsbeskrivningen som utgör hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till hälso- och sjukvården (inklusive tandvården). Processen att ta fram denna uppdragsbeskrivning är fortfarande under utveckling. Arbetsformen ska alltmer bidra till att förtydliga ambitionsnivåerna för insatser till olika sjukdoms- och patientgrupper och ska också säkra en systematisk uppföljning och utvärdering av hur hälsoeffekter, kvalitet och effektivitet utvecklas över tid.
Uppdragen utgör sedan en av grunderna för
prioriteringar och/eller utbudsbegränsningar och är i förlängningen utgångspunkt för avtal med interna och externa vårdleverantörer. Prioriteringar ersätter inte effektiviseringar och kvalitetsförbättringar utan är ett komplement till dessa.
Landstinget i Östergötland eftersträvar största möjliga tydlighet rörande vad medborgarna ska kunna begära av den offentliga vården. Arbetet med öppna prioriteringar innebär ett lärande under flera år för såväl medborgare och politiker, som för vårdpersonal och administratörer. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett medborgarperspektiv där tre etiska grundprinciper är vägledande:
- Människovärdesprincipen verkar för respekt för den enskilda individens värde, rätt och värdighet.
- Behovs-solidaritetsprincipen innebär att satsningar i första hand ska göras på de områden där behoven är störst och där störst patientnytta kan uppnås.
- Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att eftersträva en rimlig relation mellan insatta resurser och förbättrad hälsa eller höjd livskvalitet.
Under 2003 genomförde hälso- och sjukvårdsnämnden sin första systematiska och öppna uppdrags- och prioriteringsprocess vilken bland annat resulterade i ett beslut om utbudsbegränsningar från.år 2004 omfattande totalt 38 miljoner kronor. Begränsningarna berörde till exempel:
- Operation av åderbråck.
- Begränsning till en kostnadsfri andra hörapparat.
- Medicinskt ej befogade steriliseringar.
Prioriteringsarbetet 2004 har resulterat i nya prioriteringar i hälso- och sjukvården inför år 2005. Bland annat kommer psykiskt sjuka, långvarigt sjuka och cancervården att lyftas fram. För att lösgöra resurser för detta måste inskränkningar göras i vårdutbudet. Det innebär att följande åtgärder inte ingår i landstingets vårdutbud till östgötarna från och med 2005:
- Fria kontaktlinser till patienter med buktande hornhinna, avsaknad av regnbågshinna och andra ovanliga tillstånd där synskärpa på bästa ögat med glasögon eller linser är 0,5 eller bättre.
- Behandling av godartade hudtumörer utan symtom
- Operation av ljumskbråck utan symtom
- Operation av gallsten utan symtom.
Därutöver ska behovet av indikationsskärpningar utredas för vissa besvär, och en djupare analys ska göras av kostnadseffektiviteten för vissa behandlingar.