Samhällsekonomin
Återhämtningen i världsekonomin har i år varit starkare och snabbare än väntat. Den svenska ekonomin har vuxit i god takt vilket förklaras främst av exportens starka ökning. Även investeringarna ökar efter att ha minskat tre år i följd. Hushållen har ökat sin konsumtion eftersom konjunkturen varit god. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit svag vilket förklaras främst av att många kommuner och landsting har fortsatt svag ekonomi. Till detta kommer en relativt svag efterfrågeökning i näringslivet som bland annat beror på kraftig produktivitetstillväxt.
Landstingssektorn
Landstingen har sedan ett decennium brottats med stora ekonomiska utmaningar. Det förklaras av ökade möjligheter inom vården, eftersatta vårdbehov, växande krav och statliga beslut. Nio av tjugo landsting, varav Landstinget i Östergötland är ett, uppvisar ett positivt resultat för år 2004. De strukturförändringar som genomförts inom Landstinget i Östergötland under 2004 har givit tydliga ekonomiska effekter under året men får fullt genomslag först under år 2005. Den kraftigt ökade prispressen inom läkemedelsområdet har också bidragit till resultatet.
Framtidsbedömning
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar de kommande åren. Efter år 2008 accelererar ökningen av antal och andel medborgare över 65 år. Detta innebär ökade behov av insatser mot sjukdom och ohälsa, samtidigt sker stora pensionsavgångar bland sjukvårdspersonalen. Efter 2020 sker en kraftig ökning av medborgare över 80 år, vilket kräver omfattande omvårdnadsinsatser främst i kommunerna. Denna förändrade befolkningsstruktur skapar tillsammans med den medicinsk–tekniska utvecklingen ett starkt kostnadstryck på landstingen. Det kan också förväntas att medborgarna kommer att ha ökande krav på hälso- och sjukvårdens omfattning och kvalitet i framtiden. Internationaliseringen och i synnerhet EU samarbetet kommer också att påverka förutsättningarna, men på ett sätt som i dagsläget är svårt att förutse. Det kan till exempel handla om villkor för det regionala utvecklingsarbetet, möjligheter till planerad vård i utlandet, förändring av arbetstidsbestämmelser eller förändrade upphandlingsregler.
Den aktuella bedömningen är att en stärkt sysselsättning och ett därmed starkare skatteunderlag kan komma att bidra till ett något mindre ansträngt ekonomiskt läge i kommuner och landsting de närmaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att ekonomin därefter försämras igen. I budgetpropositionen föreslog regeringen en höjning av statens stöd till kommuner och landsting från och med år 2005. Det generella sysselsättningsstödet höjs utöver vad som beslutats tidigare. Det är emellertid osäkert om en bra samhällsekonomisk utveckling är tillräcklig för att upprätthålla en god resultatnivå i landstingen. Även om det går att effektivisera verksamheterna är det mycket som talar för att det kommer krävas kontinuerliga intäktsökningar via statliga resurstillskott eller skattehöjningar om det ska gå att undvika ett växande gap mellan resurser och behov. Historiskt har ambitionshöjningarna på välfärdsområdet finansierats med höjda skatter. Den metoden förefaller inte lika möjlig i framtiden.
Mycket handlar om att mildra de samhällsekonomiska påfrestningarna som uppstår när fyrtiotalisterna uppnår mer vårdkrävande ålder samtidigt som sextiotalisterna når pensionsåldern. I praktiken behövs därför fortsatta effektiviseringar i landstingen.
Den uppdrags- och prioriteringsprocess som utvecklas inom Landstinget Östergötland ska förbättra förutsättningarna för att bedriva en (kostnads) effektiv verksamhet. En tydligare prioriteringsdiskussion kommer även att behöva föras på den nationella nivån. Förändringarna måste ske i en öppen medborgerlig dialog för att vidmakthålla tilltron till hälso- och sjukvården.
Den omställning som skett inom Landstinget i Östergötland under 2004
(se Processperspektivet - Omställningsarbetet 2004) ska skapa framtidssäkra förutsättningar för hälso- och sjukvården, där reduceringar i östgötarnas vårdutbud ska bli så små som möjligt. Under de närmaste åren sker en konsolidering av gjorda förändringar. Det handlar om att anpassa och utveckla den nya organisationen utifrån de nya förutsättningarna, stärka arbetstillfredsställelsen och även stärka tilltron hos medborgare/patienter.
Med utgångspunkt i den statliga utredningen om den högspecialiserade sjukvården
1 är det rimligt att anta att det på nationell nivå kommer att ske en tydligare samordning av de delar av den högt specialiserade vård som endast är rimlig att utföra på ett fåtal sjukhus i landet. Det som talar för detta är dels att landstingen/regionerna kommer att ha ett betydande inflytande i denna process, dels att samarbetet får fasta och formella former.
Inom den sydöstra sjukvårdsregionen befästs det samarbete som nu råder. En tänkbar utveckling är att flera verksamheter kommer att kunna lokaliseras till andra enheter i regionen, utöver Universitetssjukhuset i Linköping. Kompetens och resurser i hela regionen ska kunna utnyttjas på bästa sätt för den högspecialiserade sjukvården.
Regionens välfärd grundas ytterst på befolkningens sysselsättning och därmed förmåga att betala skatt. Hög sysselsättning i välbetalda arbeten eftersträvas. Det kräver samordnade regionala utvecklingsinsatser. Rörligheten måste stödjas såväl geografiskt som vad gäller möjligheten att växla mellan olika arbeten/utbildningar. Hela regionen måste ges goda förutsättningar. Regionens utveckling ska ske på ett långsiktigt ekologiskt hållbart sätt. De stora fördelar som regionen har i form av god miljö och goda möjligheter till kultur- och naturupplevelser ska tillvaratas och säkras.
1"Högspecialiserad sjukvård" SOU 2003:56