Processperspektivet beskriver hur verksamhetens resurser används för att åstadkomma eftersträvade effekter på medborgarnas hälsa.
Traditionella redovisningsområden som vårdproduktion, tillgänglighet och produktivitet är naturliga delar av verksamhetsbeskrivningen. En ambition är emellertid att utveckla en bättre beskrivning av effekter och kostnadseffektivitet eftersom det är denna typ av information som är mest värdefull för att säkerställa en styrning så att resurserna används på bästa sätt.
De förändringar som noterats i vårdproduktionen ger inte svaret på om resursanvändningen blivit bättre. Analysen av produktiviteten indikerar en förbättring, likaså konstaterandet att antalet patienter som väntat länge minskar, samtidigt som en ökande andel av klinikerna uppnår målvärden för sin tillgänglighet. Detta talar för en ökad effektivitet i förhållande till tillgängligheten. En bedömning av effektiviteten i förhållande till hälsoeffekten är ännu vanskligare att göra och där är verktyg och metoder outvecklade.
Vård grundad på vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet är en förutsättning för effektiv vård. Uppdragsbeskrivningar och avtal ställer krav på att metoder vilar på sådan grund. En läkemedelskommitté finns sedan tidigare som aktivt verkar för att läkemedel används efter evidensbaserad kunskap. Det metodråd som börjat verka under året har som en uppgift att beakta den aspekten men även medicinska metoders kostnadseffektivitet. Bedömning av kostnadseffektivitet är komplex och beroende av vilket perspektiv som anläggs - individens, sjukvårdens eller samhällets. Denna aspekt bör beaktas genom att också effektivitetsvinster av samverkan vägs in i bedömningen.
Initiativ har tagits för att mer systematiskt uppmärksamma och följa resultat från de medicinska kvalitetsregistren i syftet att lyfta fram den medicinska kvalitén på ett tydligare sätt att användas för kvalitetsförbättring och avtalsstyrning.