Sammantaget visar den ekonomiska analysen en positiv ekonomisk utveckling där nästan samtliga nyckeltal som beskrivs har förbättrats under år 2005. Landstinget har klarat fastställt målvärde; att resultatet ska vara 2 procent av nettokostnaden (inklusive läkemedelsstatsbidraget), genom att nyckeltalet blev 7,0 procent. Resultatet när det finansiella nettot räknats bort i förhållande till nettokostnaden ska enligt målvärdet vara 0,5 procent av nettokostnaden eller mer och även det målvärdet uppnås genom ett resultat på 1,8 procent. Det innebär att även verksamheten är i balans. På kostnadssidan ryms löneökningen inom index på 3 procent och läkemedelskostnaderna inom förmånen ökar med 0,4 procent vilket ska relateras till läkemedelsstatsbidraget på 1 procent. Landstinget har också en stabil utdebitering som ligger under landstingsgenomsnittet.
Den ekonomiska ställningen per 2005-12-31 visar att landstinget har mer skulder än tillgångar vilket innebär ett stort negativt eget kapital som inte är möjligt att återställa under en lång tid framöver. Likviditeten är dock så god att investeringar kan finansieras utan några långfristiga lån. Likviditeten ska dock täcka de pensioner som ska betalas ut i framtiden och detta är i nuläget inte möjligt. Genom landstingets sätt att redovisa enligt full fondering tydliggörs dock detta problem.
Majoriteten av landstingets verksamheter redovisar en ekonomi i balans. Även om verksamheternas sammantagna resultat visar på ett mindre underskott så visar verksamheternas ekonomi en positiv utveckling jämfört med föregående år. Några enheter har dock en kraftig obalans i sin ekonomi som innebär att ytterligare kostnadsreducerande åtgärder måste vidtas. För dessa enheter kommer omställningsarbetet att fortsätta under 2006.
Under 2005 har landstingsstyrelsen och fullmäktige fattat beslut om utökningar till hälso- och sjukvårdsnämnden avseende engångssatsningar för bland annat tillgänglighet och täckning av MRSA-kostnader. Dessa medel har inte förbrukats under 2005 och kostnaderna kommer därför att påverka 2006 års resultat. Den aktuella bedömningen är att landstinget kommer att uppnå det budgeterade resultatet på 138 miljoner kr under år 2006.
En förutsättning för att kunna värdera graden av kostnadseffektivitet är jämförelser med andra landsting och vårdgivare. En annan viktig förutsättning för att få en heltäckande bild av landstingets kostnadseffektivitet är att jämförelserna, utöver produktionsmått och ekonomi, även innefattar områden som tillgänglighet, medicinska resultat, patientsäkerhet, samt patientupplevd och medicinsk kvalité. På nationell nivå pågår för närvarande ett arbete som syftar till att utveckla indikatorer som ska fungera som underlag för jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalité och kostnadseffektivitet. Landstinget deltar aktivt i detta arbete. Under året har Sveriges kommuner och landsting presenterat två jämförelse- och analysrapporter1) (se även Processperspektivet – Produktivitet och kostnadseffektivitet). De data som redovisas i rapporterna visar att Landstinget i Östergötland i en nationell jämförelse har en god kostnadseffektivitet.
1)Jämförelser mellan landsting och regioner ur olika perspektiv 2004 (Sveriges kommuner och landsting) Hälso- och sjukvårdsrapport 2005 (Sveriges kommuner och landsting)