Ekonomisk analys

Den ekonomiska analysen sker med hjälp av nyckeltal och det är landstingets redovisning och ej den sammanställda redovisningen (koncernbokslutet), som kommenteras om inget annat anges. I tabellen finns nyckeltal för åren 2001 till 2005. För att få jämförbarhet har samtliga år räknats om till nuvarande redovisningsprinciper. I kommentarerna beskrivs och analyseras nyckeltalen.

Verksamhetens nettokostnader med mera

Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella intäkter) minus verksamhetens kostnader (exklusive finansiella kostnader). Nettokostnaden i landstinget ökade mellan år 2004 och 2005 med 337 miljoner kr, medan landstingsskatten och generella statsbidrag ökade mellan åren med 538 miljoner kr. Nettokostnadsökningen är 4,7 procent men om jämförelsestörande poster räknas bort både 2005 och 2004 blir ökningen 3,1 procent. Sätts skatteintäkter och generella statsbidrag i relation till nettokostnaderna visas hur stor del av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag täcker 102 procent av nettokostnaderna (år 2004 - 99 procent).

Resultatet i förhållande till nettokostnaden är ett nyckeltal som har följts upp under året mot beslutat målvärde som är 2 procent. Detta mål uppnåddes 2005 då nyckeltalet blev 7,0 procent. (2004 2,1 procent). En modifiering av måttet är att inte ta hänsyn till det finansiella nettot i resultatet eftersom det ska användas till att finansiera pensionerna och inte till den ordinarie verksamheten. Målvärdet för detta mått är 0,5 procent och detta uppnåddes också eftersom nyckeltalet när det finansiella nettot exkluderas blir 1,8 procent. Det innebär att den ordinarie verksamheten redovisar ett positivt resultat under året. På sikt bör det sistnämnda målvärdet motsvara 2 procent av nettokostnaden i stället för att det totala resultatet ska motsvara 2 procent. 

Soliditet

Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Det är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. En hög procentsats innebär att en större del av tillgångarna finansierats av skattemedel och inte av lån. Landstinget har negativ soliditet på grund av de kraftiga underskotten under 1980-talet som bidrog till ett negativt eget kapital. Soliditeten år 2005 är minus 13 procent vilket är en förbättring med 9 procentenheter jämfört med föregående år. Skulle landstinget redovisa pensionsskulden enligt blandmodellen skulle soliditeten vara 61 procent. Vid jämförelse med andra landsting ligger Östergötland över riksgenomsnittet.

Likviditet

Balanslikviditet anger omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Det är ett mått som visar betalningsförmågan på kort sikt. Balanslikviditeten i landstinget är 3,0 vilket innebär att omsättningstillgångarna är 3,0 gånger större än de kortfristiga skulderna. Genom måttet likviditet i antal dagar anges hur många dagar som landstinget kan klara betalningsströmmarna. Likviditeten minskade kraftigt under 1980-talet för att från och med 1991 åter stiga. Ökningen är ett led i uppbyggnaden av pensionsmedel. År 2005 kan landstinget klara betalningsströmmarna i 241 dagar. Det är en ökning med 36 dagar jämfört med föregående år. År 1991 var det som lägst; 2 dagar.

Volymförändring

Volymförändring är ett ekonomiskt mått för att se förändringen av verksamheten i fasta priser, det vill säga efter att inflationen räknats bort. De stora kostnadsreduceringarna under 2004 medförde att volymen minskade med 5,8 procent jämfört med 2003. Volymförändringen mellan 2004 och 2005 är dock en ökning med 2,5 procent. Volymökningen utgår från nettokostnadsbegreppet och samtliga landsting använder samma prisindex.

Utdebitering

Landstinget i Östergötland har en utdebitering på 9,85 kr per skattekrona. Med den skattesatsen ligger landstinget under riksgenomsnittet (10,81 kr). År 2006 ökar riksgenomsnittet till 10,82 kr medan Landstinget i Östergötland har oförändrad skattesats.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden anger den del av tillgångarna som finansierats av lånade medel. Skuldsättningsgraden delas upp i dels avsättningar, kortfristig skuldsättningsgrad och långfristig skuldsättningsgrad. I avsättningar ingår pensionsskulden, avsättning till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) samt omställningskostnader. Inom kortfristiga skulder ingår som största post semesterlöneskuld, inarbetad övertid och jour samt beredskap. Denna skuld till personalen ökar under 2005 med 2 procent. Total skuldsättningsgrad är 113 procent 2005. Det innebär att skulderna överstiger tillgångarna. Avsättningarna svarar för 91 procent av skuldsättningen. Resterande del avser kortfristiga skulder eftersom landstinget inte har haft något långfristigt lån sedan 1995.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalysen  redovisas hur en 1-procentig förändring av olika ekonomiska komponenter påverkar landstingets ekonomi (mkr)

Känslighetsanalys

 Ett räkneexempel är att en förändring av exempelvis skatteunderlaget med 3 procent påverkar ekonomin med 177 miljoner kr.