Landstinget inför för närvarande ett system för uppföljning av kostnad per patient (KPP). Denna information är viktig både som underlag för verksamhetsstyrning och förbättringsarbete på den enskilda kliniken och som information till exempel vid budgetering av kostnader för vissa sjukdomar. De flesta enheter (55 procent) har börjat analysera KPP-information.
Analys av vårdprocessen för patienter för vilka vården har kostat särskilt mycket kan ge underlag för att upptäcka brister i och möjligheter till förbättringar av vårdprocessen. Ett utvecklingsområde är att kunna följa kostnaden för hela vårdepisoder som sträcker sig över centrumgränser.
Även i de behovsanalyser som görs för olika sjukdomsgrupper är KPP-information av värde. Ett intressant användningsområde är att söka väga ihop kostnaden för en åtgärd med den hälsovinst som nås. Information om hälsovinster/-resultat finns i vissa av de nationella kvalitetsregistren men kan också finnas i interna klinikuppföljningar. Det finns ett stort behov av att utveckla denna typ av uppföljningar av kostnadseffektivitet.
Nedanstående diagram är ett exempel på den information som kan nås. Vid Kirurgi- och onkologicentrum vårdas 30 procent av patienterna för cancersjukdom och de svarar för 50 procent av centrumets kostnader. Kostnaderna per patient är störst för cancerpatienter och här är det åldersgruppen 20-64 år som bär de största kostnaderna. Kostnadsmässigt är magsjukdomar den näst största sjukdomsgruppen vid centrum (22 procent). 25 procent av patienterna vårdas för dessa problem. Här är det insatserna för den äldsta åldersgruppen (>80 år) som kostar mest per patient.
Det är viktigt att ha kunskap om kostnaderna och att göra jämförelser över tiden och med andra vårdgivare. Cirka 40 procent av enheterna uppger att de jämför sina kostnader med andra liknande enheter utanför landstinget.