Gemensamma intäkter och kostnader

Landstingsgemensamma kostnader och intäkter redovisade sammantaget ett överskott på 472 miljoner kr. En avvikelse i förhållande till budget på 131 miljoner kr som översiktligt kan förklaras av följande komponenter:
 
Jämfört med budget:

Den enskilt största förklaringen till det positiva resultatet är att det finansiella nettot ökat med 241 miljoner kr utöver budgeterade 100 miljoner kr. Under året har relativt försiktiga helårsbedömningar gjorts. Landstingets totala kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick i bokslutet till 4 139 miljoner kr, vilket är en ökning med 794 miljoner kr från bokslut 2004. Den genomsnittliga förräntningen blev 9,6 procent.

Skatteintäkter och generella statsbidrag blev sammantaget 106 miljoner kr högre än budgeterat. Landstinget periodiserar skatteintäkterna till rätt år och det innebär att en del av skatteintäkterna som bokförs 2005 utgörs av en prognos som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i slutet av december och som gäller för alla landsting. I budgeten var skatteintäkterna beräknade till 37 miljoner kr lägre än det faktiska utfallet. Generella statsbidrag blev 69 miljoner kr högre jämfört med budget. Detta var en av anledningarna till att landstingsstyrelsen i början av 2005 beslutade att tilldela hälso- och sjukvårdsnämnden ytterligare 62 miljoner kr för fördelning till Kirurgi- och onkologicentrum och Anestesi- och operationscentrum för att säkerställa en verksamhetsnivå enligt avtal.

Pensionskostnaderna blev 80 miljoner kr lägre än finansplanen. När skulden i finansplanen bedöms är inte innevarande års kostnader kända. En lägre skuld i bokslutet 2004 medförde en avvikelse från början. Att inte avvikelsen blev större beror på att det under 2005 uppdagades att skulden för personal som gick över till kommunerna i samband med den så kallade ädelreformen inte var korrekt hanterad. Först i januari 2006 fick landstinget preliminära uppgifter från KPA och från SPP om ”ädelskulden”. Den totala pensionsskulden uppgår till 6 267 miljoner kr vid utgången av år 2005, varav skulden för ”ädelpersonal” står för 86 miljoner kr.

Utifrån landstingets förbättrade ekonomiska läge beslutades hösten 2005 om utökad ersättning till hälso- och sjukvårdsnämnden. Eftersom det förbättrade ekonomiska resultatet hänförde sig till finansiella intäkter var merparten av medlen av engångskaraktär med inriktning på förbättrad tillgänglighet, utveckling av vårdprocesser inom närsjukvården, insatser mot MRSA¹⁾  och utökade medel för att täcka läkemedelskostnader. Eftersom besluten om engångssatsningar fattades under hösten har endast 32 miljoner kr, av de 135 miljoner kr som hälso- och sjukvårdsnämnden fick i engångsanslag, förbrukats under 2005.

Posten ”Övrigt” i tabellen har försämrats med 54 miljoner kr jämfört med budget. Den består av ett antal poster – både positiva och negativa. Nedan beskrivs de största posterna.

En kostnadspost i bokslutet som inte har varit medräknad i helårsbedömningarna är omställningskostnader med 45 miljoner kr avseende år 2006 som bokades upp som en avsättning. Den uppbokade kostnaden grundar sig på de ytterligare åtgärder som behöver genomföras inom produktionsenheter med störst obalans i sin ekonomi. Underlag till uppbokningen har tagits fram i samarbete mellan ledningsstaben och produktionsenheterna.
 
Landstingets inriktning är att sälja fastigheter och verksamheter som inte är strategiska. Reavinster och reaförluster vid försäljning av fastigheter och verksamheter redovisas inom finansförvaltningen men budgeteras inte av försiktighetsskäl. Landstinget sålde flera fastigheter under 2005 vilket resulterade i stora reavinster. Reavinsterna blev sammantaget 64 miljoner kr efter avdrag för försäljningsomkostnader. I samband med fastighetsförsäljningen fattades beslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsnämnden ett engångsbidrag på 60 miljoner kr för att öka tillgängligheten inom vården.

En annan stor post som ingår under ”Övrigt” är täckningen för de nedskrivningar och extraavskrivningar som gjorts ute på produktionsenheterna. Bakgrunden till detta är den översyn av värdet på landstingets anläggningstillgångar som genomfördes under hösten. Orsaken till översynen var främst de genomgripande ombyggnationer som planeras vid Universitetssjukhuset och vid Lasarettet i Motala vilka medför att ett flertal av de befintliga fastighetsinvesteringarna och byggnadsinventarierna kommer att sakna värde. I samband med denna översyn har samtliga enheter gjort en mer övergripande inventering. Totalt belastade nedskrivningen och extraavskrivningarna inklusive nedskrivning av konstvärdet i förhållande till konstregistret resultatet med 109 miljoner kr. Av beloppet svarar fastigheter och byggnadsinventarier för 74 miljoner kr. (Se not 2 till resultaträkningen)
 
Inom landstingsstyrelsen finns medel avsatta bland annat för att täcka omställningskostnader, kompetensutveckling, IT-kostnader och kostnader för forskning och utveckling. Eventuella överskott inom landstingsstyrelsen flyttas till landstingsgemensamma intäkter mellan åren och år 2005 återfördes 34 miljoner kr till finansförvaltningen.