Resultat av insatser inom forskning, utveckling och utbildning uppnås via långa processer. Dagens forskning är morgondagens sjukvård. Resultaten av FoUU-verksamheten ligger inte enbart i den direkta tillämpningen av egna forskningsresultat utan även i det förhållningssätt som utvecklas; beredskapen och engagemanget för att följa forskningens utveckling och att omsätta dess resultat ökar. En indikator i det sammanhanget är medarbetarnas inställning. I medarbetarenkäten 2005 ansåg 32 procent av vårdpersonalen att FoUU var en viktig del av arbetet på den egna arbetsplatsen.
Landstinget avsätter avsevärda resurser för forskning, utveckling och utbildning och dess betydelse poängteras allt tydligare inom organisationen och via dess styrprocesser. Samtidigt upplevs att marginalerna för FoUU-arbete i verksamheten har minskat på senare år. Det förekommer också uttryck för att forskning upplevs ha ett osäkert meritvärde för individen. Förhållandet är inte unikt för Östergötland utan är en nationell trend. Förestående pensionsavgångar innebär för vissa verksamheter stora utmaningar vad gäller att ersätta forsknings- och handledningskompetens.
Inom Landstinget i Östergötland har dock år 2005 inneburit att FoUU ytterligare har uppmärksammats i funktionen som stöd för verksamhetsutveckling. I ett nationellt perspektiv framstår också Landstinget i Östergötland som en mycket aktiv part i den framgångsrika regionala forskningsorganisationen FORSS.
De lokala FoUU-samordnarnas engagemang inom respektive centrumledning och framväxten av FoUU-strategier på alltfler kliniker är en del av ett långsiktigt arbete att stärka den kliniska forskningen så att den kan nyttjas i hela landstinget. De närmaste åren kommer att inriktas på att dessa strategier införlivas i klinikernas och centrumens styrningsprocesser. Ett annat förbättringsområde är att skapa effektivare kanaler och hjälpmedel för att sprida och göra forskningsresultat tillgängliga. En utmaning är att klargöra i vilken omfattning aktiviteterna kring forskning, utveckling och utbildning omsätts i den dagliga verksamheten och därmed är konkret värdeskapande för östgöten.
Landstinget i Östergötland genomför genomgripande satsningar på såväl förbättringsarbete som införande av processorienterade IT-stöd och de allra flesta enheter uppger sig ha ett dokumenterat systematiskt förbättringsarbete. Lärandet fungerar bra inom den egna yrkesgruppen och ganska bra mellan yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. Däremot upplevs inte verksamheten vara så framgångsrik vad gäller att ta tillvara goda exempel från andra verksamhetsområden. Här finns en stor förbättringspotential. Kontinuerliga förbättringar upplevs i viss utsträckning ske på den egna arbetsplatsen men inte vad gäller landstinget som helhet. Oavsett om denna inställning mer eller mindre färgas av att man har bäst kunskap om sin egen vardag, så är det olyckligt om den egna organisationen inte upplevs som innovativ och kreativ. Detta är ett förbättringsområde till viss del av informationskaraktär; sprida kunskap om utvecklingsarbete. Därutöver gäller det också att fortsatt utveckla och stimulera ett gynnsamt klimat för förnyelse.