Den totala sjukfrånvaron uppgick till 6,7 procent under 2005 vilket jämfört med föregående år är en minskning med 0,8 procentenheter men fortfarande något sämre än målvärdet 6,0 procent. Långtidssjukfrånvaron (hel sjukskrivning i 30 dagar eller mer) har fortsatt att minska jämfört med föregående år. Från 3,0 procent 2004 till 2,6 procent 2005, vilket är 0,4 procentenheter lägre än målvärdet (3,0).
Sjukfrånvaroredovisning beräknat på antal sjukfrånvarodagar i heltidsmått i förhållande till totalt antal anställningsdagar (kalenderdagar).
Andelen långtidsfriska10 medarbetare uppgår till 23,8 procent vilket är en försämring med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år, vilket innebär ytterligare avstånd till målet; 30 procent.
Nedanstående två diagram redovisar sjukfrånvaron enligt de lagstadgade principer som gäller för samtliga arbetsgivare sedan 1 juli 2003.
Sjukfrånvaroredovisning beräknat på antal sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstidstimmar.
Den totala sjukfrånvaron enligt detta sätt att mäta uppgår till 6,6 procent 2005. Motsvarande siffra för 2004 var 7,3 procent. Sjukfrånvaron inom Landstinget i Östergötland har en tydlig koppling till kön och ålder; kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och sjukfrånvaron ökar med åldern.
Andel sjukfrånvarotimmar i förhållande till totalt antal sjukfrånvarotimmar under år 2005, redovisat på frånvarolängd 60 dagar eller längre samt på övrig sjukfrånvarolängd.
Statistiken visar också att huvuddelen av sjukfrånvarotimmarna, 70,4 procent av all sjukfrånvaro, är sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre.
Ett förbättrat system för rapportering av arbetsskador och tillbud har införts under året. Systemet ger bättre förutsättningar för ett förebyggande arbete genom att det går snabbare att identifiera riskområden där skador/tillbud uppkommer.
Fortsatta satsningar har också gjorts för att förbättra rehabiliteringen av långtidssjuka medarbetare och skärpa uppmärksamheten på tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare. Detta har skett genom utbildningsinsatser för chefer tillsammans med Östgötahälsan och Försäkringskassan, och genom att arbeta med en modell för att tidigt identifiera risk för ohälsa (ERI -Effort Reward Imbalance). Obalans mellan hög ansträngning (effort) och låg belöning (reward) ökar risken för negativa hälsoeffekter. Kombineras obalansen med ett överengagemang ökar risken ytterligare. Resultatet från 2005 års medarbetarenkät visade ett högt ERI (>1,0) för två produktionsenheter. Dessa kommer att arbeta vidare med analys av resultatet för att ta fram åtgärder för att förebygga ohälsa.
För att integrera hälsoperspektivet i ordinarie styrning och uppföljning har ett arbete påbörjats med att ta fram en modell för hälsobokslut. Modellen prövas vid några enheter under 2006.
Det finns stort intresse inom landstinget för olika arbetstidsmodeller och det pågår olika tidsbegränsade projekt såsom 3-311 och 90/1012. De skall bidra till att verksamhetens resurser och medarbetarnas kompetens används på bästa sätt – och helst ger hälsofrämjande effekter. En utvärdering av båda modellerna visar att personalen uppskattar arbetssättet och att det inneburit många positiva fördelar. Sjukfrånvaron har sjunkit men utvärderingen ger ingen fullständig bild av de ekonomiska konsekvenserna.
I samarbete med Östgötahälsan har ett stort antal utbildningar genomförts för medbestämmandegrupper inom landstinget avseende lönsamhet, effektivitet och hälsa. Utbildningen har tagits fram tillsammans med de fackliga organisationerna. Syftet har varit att uppnå effektivare medbestämmandegrupper/skyddskommittéer med målet att skapa hälsofrämjande arbetsplatser.
Ett hälsoråd för Landstinget i Östergötland har skapats under 2005 som ett stöd för att all verksamhet ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt såväl i ett internt som externt perspektiv.
10)Långtidsfrisk = Medarbetare som inte haft något sjukfrånvarotillfälle under de senaste 24 månaderna.
11)Arbetstidmodellen 3-3 innebär i korthet arbete tre dagar – ledigt tre dagar i ett rullande schema.
12)90/10 innebär att 10 procent av arbetstiden kan användas till rekreation, vila och återhämtning samt i vissa fall till en viss del kompetensutveckling