Landstinget genomför återkommande medarbetarenkäter och resultaten från den undersökning som genomfördes under 20058 har hanterats så att medarbetarna på olika sätt har varit delaktiga i bearbetningen av resultaten från den egna arbetsplatsen. Handlingsplaner har tagits fram för det som behöver förbättras.
Den övergripande bedömningen är att den påtagligt positiva utveckling som konstaterades vid motsvarande undersökning 2002 nu i stort stabiliserats på denna nivå, möjligen med en marginell försämring. Landstingets värden ligger, i de fall en jämförelse kan göras, nära hela vårdsektorns värden.
| Bland positiva inslag kan nämnas: |
 |
• Kundorienteringen får betraktas som tillfredsställande framför allt genom att andelen negativa patienter genomgående är låg. Patientens behov uppfattas sättas i centrum.
• Den negativa stressen har minskat ytterligare något och ligger i nivå med vårdsektorn som helhet. Oron för omorganiseringar och om man kommer att ha kvar sitt jobb i framtiden har dock ökat.
• Jämställdhetsfrågorna visar en positiv utveckling.
• Motivationen är oförändrad och ligger på en bra nivå.
| Bland frågor med en allmän förbättringspotential kan nämnas: |
• Personalen har en negativ attityd till landstinget som arbetsgivare och arbetsplats.
• Kompetensutvecklingsmöjligheterna har minskat påtagligt och ligger nu under en nivå som är vanlig. De som haft utvecklingssamtal ligger kvar runt 70 procent. De individuella utvecklingsplanerna ökar dock hela tiden, om än inte särskilt mycket. Det är ännu bara 45 procent som har individuell utvecklingsplan.
• Inom området ”ständiga förbättringar” upplevs kontinuerliga förbättringar i viss utsträckning på den egna arbetsplatsen, men inte vad gäller landstinget som helhet.
• Resultaten inom området långsiktighet/måltänkande ligger i det närmaste kvar på 2002 års nivå. Det innebär att värdena ligger något under vårdsektorn i allmänhet vilket betyder att förbättringspotentialen är påtaglig.
• ”Lärandet av andra” fungerar fortsatt bra inom den egna yrkesgruppen och hyggligt mellan yrkesgrupper. Att ta tillvara goda exempel från andra verksamhetsområden får fortfarande låga värden. Här finns en stor förbättringspotential.
För att bättre kunna koppla medarbetarenkätens resultat till landstingets uppdrag har en gemensam dialog skett i verksamheten kring patientenkätens och medarbetarenkätens resultat. För att ta reda på om det finns ett samband mellan nöjda patienter och nöjda medarbetare har en analys9 genomförts som visar att patienternas och personalens svar harmonierar. Patienterna är mer nöjda på de centrum där personalen anser att samarbete, chef och arbetsklimat fungerar bra. Där personalen tycker att rutinerna fungerar bra, upplever patienterna också ett bra samarbete mellan kliniker och enheter. Likaså finns ett starkt samband mellan personalens uppfattning och patienternas upplevelse av bemötandet.
8)Landstinget i Östergötland- Medarbetarenkät 2005 (Sifo 2005)
9) Personalens arbetssituation och patienternas skattning av vården – en jämförande studie mellan 2005 års enkäter i Landstinget i Östergötland (Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi)