Vårdråd per telefon
Sveriges kommuner och landsting (SKL) leder projektet
”Vårdråd per telefon”, där Östergötland är ett av flera pilotlandsting, inför den nationella satsningen att skapa en nationellt samordnad sjukvårdsupplysning. Antalet inkommande samtal ökade med nio procent år 2005 jämfört föregående år och antalet besvarade samtal uppgick till drygt 179 000.
En uppföljning visar att i Östergötland är åtta av tio som ringer till sjukvårdsupplysningen kvinnor och sex av tio är under 40 år. Nästan hälften, 48 procent ringer för sina barns räkning, 45 procent för egen del och endast 5 procent ringde för annan anhörigs räkning.
Precis som i mätningen från 2004 så ger de som ringt positiva omdömen om rådgivningen de får av sjuksköterskorna. Huvuddelen fick antingen hjälp till egenvård eller blev uppmanade att vid senare tillfälle kontakta primärvården. Åtta av tio följde råden som gavs och sju av tio ansåg att råden fungerade bra.
Om inte sjukvårdsupplysningen funnits skulle en stor del av dem som ringt kontaktat någon annan vårdinrättning istället, till exempel sin vårdcentral, akuten eller SOS-alarm. 22 procent hade avvaktat eller kontaktat en anhörig eller nära vän.
90 procent av dem som ringt anser att tjänsten levde upp till eller överträffade förväntningarna. Ett fåtal, sju procent, var inte nöjda med den hjälp de fått.
Patienter som besökt sjukhusens öppenvårdsmottagningar
Våren 2005 fick drygt 17 000 patienter svara på frågor om upplevelserna av mottagningarna på sjukhusen i Östergötland. Enkätundersökningen omfattade ett drygt 60-tal frågor om bland annat väntetider, vårdkvalitet, bemötande, delaktighet med mera. Undersökningen har genomförts för att ge svar på hur patienterna uppfattar sjukhusvården i Östergötland. Resultaten1 ska användas som ett underlag för förbättringsarbete på sjukhusmottagningarna. Sex av tio patienter besvarade enkäten, vilket är något lägre än vid motsvarande undersökning för tre år sedan.
Sammanfattningsvis visar resultaten:
|
- Nästan 80 procent av de patienter som besökt mottagningar inom den öppna sjukhusvården är nöjda med besöket som helhet. Nästan 70 procent tyckte att besöket var nära idealet ”det perfekta besöket”.
- Utpräglade styrkor i verksamheten är vårdkvalitet när det gäller trygg undersökning och behandling, att få den hjälp man förväntade sig och förtroende för vård och behandling.
- Förtroende för läkare/behandlare och sjuksköterskor/undersköterskor är stort och man upplever också ett positivt bemötande från reception, läkare/behandlare och sjuksköterskor/undersköterskor.
- Ett tydligt förbättringsområde är patientens delaktighet; att få veta hur man själv bidrar till ett bra behandlingsresultat, delaktighet i beslut om vård och behandling och information om olika behandlingsmetoder.
- Inom området tillgänglighet är framförallt väntetiden vid akutbesök ett förbättringsområde. Väntetiden för tidsbeställda besök får också relativt svaga omdömen, även om de inte har samma betydelse för helhetsomdömet som besöket. Båda dessa områden har dock förbättrats jämfört med 2002.
- Resultaten inom Landstinget i Östergötland överensstämmer väl med undersökningar inom andra landsting.
|
Årets undersökning är svår att jämföra med den förra som genomfördes 2002 eftersom frågorna inte är riktigt desamma. Det går ändå att se att patienttillfredsställelsen totalt sett är densamma som gången innan – till och med något bättre. Upplevelserna av väntetider från remiss till besök har tydligt förbättrats jämfört med 2002. Det enda området som förändrats påtagligt negativt är upplevelsen av delaktighet i besluten om fortsatt vård och behandling. Resultat i patientenkäten har tagits upp som förbättringsområden med vissa enheter i avtalen inför 2006.
Patienter inom sjukhusens slutenvård
Cirka 5 000 patienter har svarat på frågor om upplevelserna av att ha varit inlagda på något av sjukhusen i Östergötland. 65 procent av patienterna besvarade undersökningen. Resultaten2 ska användas som ett underlag för förbättringsarbete på vårdavdelningarna.
Sammanfattningsvis visar resultaten:
|
- Av de patienter som varit inlagda inom den slutna sjukhusvården är 83 procent nöjda med sjukhusvistelsen som helhet. Sjuttiotre procent tyckte att vistelsen var nära idealet ”den perfekta sjukhusvistelsen”.
- Utpräglade styrkor i verksamheten är vårdkvalitet när det gäller trygg undersökning och behandling, att få den hjälp man förväntade sig och förtroende för vård och behandling.
- Omvårdnaden får också goda omdömen när det gäller smärtlindring och att personalen kommer i tid när man ringer efter hjälp.
- Förtroende för läkare/behandlare och sjuksköterskor/undersköterskor/skötare är stort och man upplever också ett positivt bemötande från läkare/behandlare och sjuksköterskor/ undersköterskor/skötare.
- Ett tydligt förbättringsområde är patientens delaktighet; att få veta hur man själv bidrar till ett bra behandlingsresultat, delaktighet i beslut om vård och behandling och också tid för samtal med läkare/behandlare.
- När det gäller information anser nästan en av fem patienter att de inte fick tillräcklig information om avdelningens rutiner, läkemedel, fortsatt kontroll och uppföljning efter utskrivningen samt information om vart man ska vända sig vid frågor eller problem efter utskrivningen.
- Inom området tillgänglighet är framförallt väntetiderna ett förbättringsområde. Telefontillgängligheten vid avdelningar/kliniker får relativt goda omdömen.
- Jämfört med slutenvårdsundersökningen 2002 har hjälp med oro eller ångest förbättrats, medan informationen om avdelningens rutiner försämrats något.
- Vid en jämförelse framkommer att förbättringsområden och styrkor inom Landstinget i Östergötland överensstämmer väl med undersökningar inom andra landsting.
|
En liknande undersökning genomfördes 2002 men en jämförelse är svår att göra eftersom frågorna inte riktigt är desamma. Det går ändå att se att patienttillfredsställelsen totalt sett är densamma som gången innan – till och med något bättre.
En gemensam dialog har skett i verksamheten kring patientenkätens resultat och resultaten från den medarbetarenkät som genomförts under året. En analys visar att patienternas och personalens svar harmonierar. Patienterna är mer nöjda på de centrum där personalen anser att samarbete, chef och arbetsklimat fungerar bra. (Se Medarbetarperspektivet- Medarbetarenkäten 2005)
Patienter vid vårdcentralerna
Den årliga enkäten3 till vårdcentralernas patienter visar att 87 procent anser sig ha fått förväntad hjälp. Detta är ett resultat som varit tämligen oförändrat de senaste åren.
Patienter som upplever att de få förväntad hjälp vid vårdcentral
90 procent av patienternas bedömer att man fått vården i rimlig tid. Förändringarna mellan åren är också här små.
Patienter som upplever att de får vård i rimlig tid vid vårdcentral
Variationen mellan vårdcentralerna (VC) har ökat vad gäller båda bedömningarna vilket är värt att uppmärksamma. Grundmaterialet visar att variationen mellan de tre länsdelarna är obetydlig.
1)Rapport: Patientundersökning 2005, öppen sjukhusvård (Landstinget i Östergötland)
2)Rapport: Patientundersökning 2005, sluten sjukhusvård (Landstinget i Östergötland)
3)Genomförd av Närsjukvårdens FoU-enhet 2005 (Landstinget i Östergötland)