En fortsatt bearbetning1 har gjorts av den omfattande enkätundersökning som genomfördes av östgötens psykiska ohälsa 20022. Drygt 3 000 inkomna synpunkter ger uttryck för behov av mer resurser till den psykiska vården. Många anser också att det är för långa väntetider. Önskemål uttrycks om mer medmänsklig kontakt och större engagemang från personalen. När det gäller behandlingsformer är det många som önskar mindre medicinering och mer samtalsbehandling.
En ytterligare bearbetning3 av ovannämnda enkät har givit värdefull information om hur drygt 4 500 östgötar svarat på hur man upplever och hanterar psykiska besvär.
De dominerande psykiska symptomen hos östgöten är kopplade till ångest och depression samt besvär med sömn och trötthet. Det beskrivs också ett brett spektrum av problem och känslor som irritation, ilska, rastlöshet, dåligt självförtroende, maktlöshet eller att vara disträ. Orsaker till symptomen är stress, höga krav, ensamhet, missnöje med livet, familjeproblem, relationsproblem samt arbetsrelaterade problem. Kvinnor uppger fler olika psykiska besvär och symptom än vad män gör. Kvinnor och mäns symptom och besvär skiljer sig också åt. |  |
De vanligaste sätten att hantera sina psykiska besvär är att vända sig till någon annan människa, avvakta, ägna sig åt fysisk aktivitet och att vila. Mindre vanliga hanteringssätt är sjukvård/stödgrupp, psykofarmaka och olika former av destruktiva eller undvikande hanteringssätt som att dricka alkohol eller skada sig själv fysiskt. Kvinnor och mäns hanteringssätt skiljer sig åt.
Upplevt vårdbehov är oftast kopplat till tvång, ätstörningar, missbruk, dåligt självförtroende, sociala problem och depression/nedstämdhet. Stort vårdbehov är också kopplat till dåligt självförtroende och då specifika händelser är orsak till psykiska besvär. Dessa människor söker också vård i stor utsträckning. Även människor som upplever att orsaken till de psykiska besvären är ensamhet upplever ofta ett vårdbehov men söker vård i mindre utsträckning.
I gruppen som använder destruktiva hanteringssätt är vårdbehovet stort men det är mindre än hälften av dessa som också söker vård. Personer som använder mer positiva hanteringssätt upplever sällan något vårdbehov.
1)Östgötens psykiska hälsa - Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar (Rapport 2005:2 Folkhälsovetenskapligt Centrum)
2)Östgötens psykiska hälsa- En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland (Rapport 2003:1 Folkhälsovetenskapligt Centrum)
3)Östgötens psykiska hälsa- Med egna ord om psykiska besvär (Rapport 2005:1 Folkhälsovetenskapligt Centrum)