Samhällsekonomin
Den globala tillväxten fick under 2005 förnyad kraft efter inbromsningen runt årsskiftet 2004/2005. Den svenska ekonomin växte under 2004 främst tack vare ökad export. Under 2005 drevs tillväxten däremot framförallt av stigande konsumtion och ökade investeringar. Konjunkturen gick upp under 2005 och så bedöms även bli fallet under år 2006. Sysselsättningen har trots en god tillväxt utvecklats mycket svagt de senaste åren men en förbättring förutses de närmaste åren.
Landstingsekonomin
Under den senaste tioårsperioden har trenden varit att landstingens resultat har förbättrats. Det samlade resultatet för landstingen blev 2005 positivt för första gången sedan 1992. Sjutton av tjugo landsting redovisar överskott för år 2005.
Landstinget i Östergötland redovisade för 2004, utan skattehöjning, det relativt sett största ekonomiska överskottet och den mest positiva kostnadsutvecklingen bland landets landsting. De strukturförändringar som genomfördes under 2004 bidrog till detta förhållande, då tydliga ekonomiska effekter uppnåddes bland annat genom en minskning av antalet anställda med 4 procent. Strukturförändringarna bedöms i stort sett ha fått fullt genomslag under år 2005 med ett positivt resultat på 458 miljoner kr vilket även i år är ett av de allra starkaste resultaten bland Sveriges landsting. Det är framför allt en bra avkastning på förvaltningen av de anställdas pensionsmedel som väger upp resultatet. Trots resultatet är ekonomin sammantaget ansträngd eftersom det är en obalans mellan intäkter och kostnader i verksamheternas resultat. En förutsättning för att bibehålla ekonomisk stabilitet är därför att utvecklingen av verksamheten sker via omprioriteringar och effektiviseringar.
Framtidsbedömning
En förbättring av sysselsättningsläget förutses de närmaste åren och väntas leda till att skatteunderlaget åter kommer att växa något snabbare. Det ska dock inte förväntas en lika stark utveckling som åren runt millennieskiftet. En prognos1) är att skatteunderlaget i genomsnitt kommer att öka med drygt 4 procent per år till och med år 2009. Den långsamma kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen förväntas fortsätta de närmaste åren.
Kostnadsökningen i Landstinget i Östergötland har under 2005 varit återhållsam och så antas bli fallet de närmaste åren. En så långsam kostnadsutveckling är emellertid sannolikt svår att upprätthålla på lång sikt. En osäkerhet ligger i att det saknas konkreta beslut om statsbidragen efter år 2008.
I ett kort tidsperspektiv är den aktuella bedömningen att framför allt en stärkt sysselsättning och ett därmed starkare skatteunderlag kan komma att bidra till ett något mindre ansträngt ekonomiskt läge de närmaste åren. Därefter riskerar ekonomin att försämras igen.
I ett längre perspektiv står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Efter år 2008 accelererar ökningen av antal och andel medborgare över 65 år. Detta innebär ökade behov av insatser mot sjukdom och ohälsa, samtidigt sker stora pensionsavgångar bland sjukvårdspersonalen. Den förändrade befolkningsstrukturen skapar tillsammans med den medicinsk–tekniska utvecklingen ett starkt kostnadstryck på landstingen. Det kan också förväntas att medborgarna kommer att ha ökande krav på hälso- och sjukvårdens omfattning och kvalitet i framtiden. Internationaliseringen och i synnerhet EU-samarbetet kommer också att påverka förutsättningarna på ett sätt som i dagsläget är svårt att förutse.
En prognos visar2) att resursbehovet fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procent är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procent till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år.
Alla realistiska scenarier innebär i praktiken att fortsatta effektiviseringar behövs i landstingen. Den omställning som skett inom Landstinget i Östergötland under åren 2004-2005 har skapat framtida förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda östgötarna en god hälso- och sjukvård. En fortsatt konsolidering av gjorda förändringar kommer att ske under de närmaste åren genom att utveckla den nya organisationen utifrån de nya förutsättningarna, stärka arbetstillfredsställelsen och även stärka tilltron hos medborgare/patienter.
Den uppdrags- och prioriteringsprocess som utvecklas inom Landstinget i Östergötland ska förbättra förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom ökad samverkan, utvecklade vårdprocesser och en styrning mot alltmer kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder med lyhördhet för befolknings- och patientbehov. Det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet kommer att stärkas. Förändringar sker i en öppen medborgerlig dialog för att vidmakthålla förtroendet för hälso- och sjukvården.
Inom den sydöstra sjukvårdsregionen har tidigare samarbete ytterligare befästs under 2005 genom bildandet av en ny organisation för regionsjukvården. Fokus sätts på samverkan inom den högspecialiserade vården men även inom den övriga sjukvården tas steg i riktning mot att se hela sjukvårdsregionen som bas genom överenskommelser för att klara den nationella vårdgarantin. Inom sjukvårdsregionen kommer möjligheterna för strategisk personalförsörjning att stärkas. Ny teknik som telemedicin kan underlätta försörjning av vissa bristspecialiteter. Goda förutsättningar finns också för att se hela sjukvårdsregionen som bas även för den akademiska utvecklingen. Sannolikt kommer flera verksamheter att lokaliseras till andra enheter i sjukvårdsregionen, utöver Universitetssjukhuset i Linköping. En viktig förutsättning för denna process är Universitetssjukhusets förmåga att beskriva, upprätthålla och förmedla kompetensstöd.
Regionen Östergötlands välfärd grundas ytterst på en hög sysselsättning hos befolkningen och därmed förmågan att betala skatt. Till stöd för detta kommer fortsatta insatser att göras för samordnad regional utveckling. De centrala delarna av Östergötland kommer alltmer att fungera som en sammanhållen stadsregion och tillväxten där kommer att ge förutsättningar för utveckling även i omlandet. Rörligheten måste fortsatt stödjas geografiskt men också möjligheten att växla mellan olika arbeten/utbildningar. Östergötland har också förutsättningar att bli en internationellt orienterad kunskapsregion som kan hantera internationaliseringens möjligheter och hot.
1) Ekonomirapporten- november 2005(Sverigers Kommuner och Landsting)
2) Hälso- och sjukvården till 2030 (Sverigers Kommuner och Landsting 2005)