Vård grundad på vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet är en förutsättning för effektiv vård. Uppdrag och avtal ställer krav på att vårdgivarnas metoder och vårdprocesser vilar på sådan grund. Landstingets metodråd och läkemedelskommitté verkar aktivt för att medicinska metoder och läkemedel används utifrån obestridlig vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. Initiativ har också tagits för att mer systematiskt nyttja resultat från de medicinska kvalitetsregistren för kvalitetsförbättring.
I en komplex verksamhet som hälso- och sjukvården kan kvalitet betraktas ur en mängd olika aspekter, som exempelvis medicinsk/teknisk kvalitet, patientupplevd kvalitet och kvalitet ur ett tidsperspektiv, det vill säga huruvida vården utförs i ”rätt tid”. Kostnaden för den utförda vården kan också utgöra en del av den totala kvaliteten likaså verksamhetens förmåga att erbjuda likvärdig vård och undvika omotiverade variationer i tillgänglighet, medicinsk kvalité, läkemedelsförskrivning med mera. I dag saknas fastställda definitioner som på ett heltäckande sätt sammanfattar alla dessa kvalitetsaspekter. Kvaliteten i hälso- och sjukvården kan i framtiden komma att bli en av de främsta styrfaktorerna. De kliniker och sjukhus som på ett kostnadseffektivt sätt uppvisar de bästa resultaten för sina patienter kommer att bli förebilder för andra. För att möjliggöra detta är det dock mycket viktigt att det är möjligt att mäta och jämföra resultat.
Det strukturerade och systematiska patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Östergötland är nationellt sett ledande. Patientsäkerhetsenheten (PSE) bedriver bland annat en aktiv utbildningsverksamhet såväl inom landstinget som på nationell nivå. Flera landsting/sjukhus har anammat den modell för patientsäkerhetsarbete som Landstinget i Östergötland har lanserat och PSE har under året också tillsammans med Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting med flera, aktivt bidragit till framtagandet av en nationell handbok för patientsäkerhetsarbete.
Vårdproduktion och produktivitet är traditionella och naturliga redovisningsområden i en verksamhetsbeskrivning. En ambition är emellertid att bättre beskriva effekter och kostnadseffektivitet för att stödja en styrning där resurserna används på bästa sätt. Bedömning av kostnadseffektivitet är komplex och beroende av vilket perspektiv som anläggs - individens, sjukvårdens eller samhällets. Kostnader per sjukdomsgrupp och per patient är en kunskap under utveckling som framöver kommer att ge värdefull information genom att kopplas till olika behandlingsmetoder, patienttillfredsställelse och hälsovinster (se även Ekonomiperspektivet - Kunskap om kostnader).
De produktionsförändringar som avlästs ger inget absolut svar på hur resursanvändningen har utvecklats. Produktiviteten synes, med befintliga mått mätt, ha försämrats marginellt sista året då kostnadsökningen varit något större än produktionsökningen. Hög produktivitet är emellertid inget självändamål och får inte uppnås till priset av en låg effektivitet, det vill säga verksamhetens förmåga att uppnå sina målsättningar i förhållande till insatta resurser. Nationella jämförelser1 avseende tillgänglighet, medicinsk kvalitet och patient/ befolkningstillfredsställelse ger bilden av att Landstinget i Östergötland i många fall tillhör de allra främsta bland landets landsting. Detta ger belägg för att Landstinget i Östergötland har en god effektivitet jämfört med övriga landsting.
1)Jämförelser mellan landsting och regioner ur olika perspektiv 2004 (Sveriges Kommuner och Landsting)