Effektiv vård

 Processorienterade IT-stöd

En viktig faktor för utvecklingen av ett effektivt och gränsöverskridande arbetssätt är att skapa möjligheter för informationsöverföring mellan enheter inom landstinget och med andra vårdgivare och huvudmän. Processstödjande IT-stöd införs inom fler och fler områden inom Landstinget i Östergötland.

En elektronisk patientjournal är upphandlad och ska införas under mottot ”En patient – En journal”. Avsikten är att skapa större effektivitet, ökad patientsäkerhet och ökad tillgänglighet till vården genom att alla verksamheter och yrkeskategorier samlar information om patienten i en datoriserad journal. Information om patienten finns därmed alltid tillgänglig för berörda vårdgivare inom Landstinget i Östergötland och en sammanhållen bild kan ges av patientens hälsotillstånd och vård. Införandet planeras i ett projekt benämnt Patientjournal –08 eftersom målet är att det ska vara klart vid utgången av 2008. Planeringsarbetet har under året varit intensivt och under hösten 2006 kommer en pilotverksamhet att starta inom Närsjukvården i Västra Östergötland.

Meddix – är ett IT-stöd för samordnad vårdplanering i samband med att en patient skrivs ut från sjukhus och annan vårdgivare övertar vårdansvaret. I denna planeringsprocess deltar vårdgivare från slutenvård, primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård. De cirka 2 500 medarbetare som berörs av denna vårdprocess har med stor delaktighet utvecklat samarbetet med vårdgrannarna.

”Beakta” är en modell för uppföljning av omvårdnad. Med ett IT-baserat system kan vårdavdelningspersonalen själv mäta styra och följa upp omvårdnadsinsatserna för varje patient. Systemet används idag vid fem av Universitetssjukhusets kliniker.

Gränsöverskridande utvecklingsarbete

Under året skapades Vårdprocesscentrum genom en sammanslagning av flera enheter som arbetat med process-, kvalitets-, organisations- och IT-utveckling. Syftet med omorganisationen är att utifrån en helhetssyn utveckla landstingsövergripande vårdprocesser och att införliva IT som ett av många verktyg vid verksamhetsutveckling. Många enheter arbetar med att förbättra kvalité och tillgänglighet. Det vårdprocessarbete som bedrivs inom de tre närsjukvårdscentrumen syftar bland annat till att tydliggöra vem som gör vad i vårdkedjor som går över organisationsgränser. Ett viktigt moment i sådant förbättringsarbete är processkartläggning. De flesta (75 %) av verksamhetsenheterna hade kartlagt sina huvudprocesser i slutet av 2005 men målet (100%) nåddes inte under året. 

Ett antal processutvecklingsprojekt har under året bedrivits med stöd från Vårdprocesscentrum inom bland annat primärvården, Öronkliniken US, AnOp-centrum, Hjärtcentrum, Folktandvården, Ledningsstaben och Resurscentrum. Insatser har gjorts inom områden som remisshantering, cytostatikahantering och inom vårdprocesser som behandling av höftfraktur, lymfödem, cytostatika och kronisk smärta.

10⁶  - projektet

Under året har projekt 10⁶ fortskridit med målet att förbättra patientsäkerheten och frigöra minst en miljon arbetstimmar per år genom att effektivisera vårdnära administrativa arbetsmoment. Projektet har identifierat ett antal effektiviseringsområden vilket kommer att ligga till grund för enhetsvisa analyser. Först ut i arbetet var LAH-kliniken i Motala som påbörjade analysen före årsskiftet.

De områden som tillmäts störst möjligheter till effektivisering är verksamhetsplanering, tidbokning, bemanningsplanering, dokumentation och remisshantering. Alla dessa områden är starkt kopplade till det kommande IT-stödet – Patientjournal 08. Detta nya IT-stöd kommer att få stor betydelse för att kunna förverkliga flera av målen för den vårdnära administrationen.

Sjukvårdsproduktion 2005

Sjukvårdsproduktionen år 2005 kan redovisas som 869 000 läkarbesök, 1 311 000 sjukvårdande behandlingar och 341 000 vårddagar fördelade på 68 500 vårdtillfällen. Denna beskrivning innefattar data från privata vårdgivare i den mån dessa överför data till det länsgemensamma vårddatalagret. Därutöver utförs runt 100 000, av landstinget finansierade, besök hos privata specialistläkare. Därmed uppgår antalet offentligt finansierade läkarbesök totalt till cirka en miljon under år 2005, varav andelen hos privata vårdgivare är cirka 20 procent.

Utvecklingen av antalet vårdkontakter över ett längre tidsperspektiv, från år 2001, visar att antalet individer som haft kontakt med vården har ökat något (+3 %), antalet läkarbesök och antalet vårdtillfällena minskar (-7 %) och likaså antalet vårddagar (-15 %). Samtidigt ökar antalet sjukvårdande behandlingar (+8 %). 

Östergötland hade år 2005, jämfört med andra landsting, de i genomsnitt kortaste vårdtiderna i slutenvård.

Utvecklingen har flera förklaringar:

• Traditionella slutenvårdsbehandlingar överförs till poliklinisk behandling bland annat tack vare att utvecklingen går mot minimal invasiva metoder (minimering av ingrepp).
• Vissa enheter har för vissa patientgrupper aktivt ersatt återbesök med uppföljning per telefon.
• Vårdkontakter som traditionellt utförts av läkare utförs i ökande utsträckning av andra professioner – sjukvårdande behandling.
• Sjukvårdsupplysningen har genom sin rådgivning minskat behovet av akuta vårdbesök.
• Vårdtiderna har blivit kortare till följd av effektivare behandlingsmetoder men också beroende på ett förändrat synsätt på inläggning till exempel vid förlossning.

Tandvårdsproduktion 2005

Såväl antalet behandlade barn som vuxna har minskat under året. Genom att teckna tandvårdsabonnemang ges patienten tandvård med ett egenvårdsprogram till ett fast pris. Patienterna får undersökning, råd och stödåtgärder med individuellt anpassade kallelser för att kunna behålla god tandhälsa. 6 500 patienter har tecknat abonnemang till och med 2005.

Behandlade patienter Folktandvården i Östergötland
2000		2001	2002	2003	2004	2005
Vuxna	99 784	102 078	106 730	110 914	117 563	114 559
Barn och ungdom	77 374	76 994	76 730	73 514	76 134	75 055

Behandlade patienter vid Folktandvården i Östergötland

 
Produktivitet - kostnadseffektivitet

Produktivitet i sjukvården är svår att mäta och ingen av de metoder som används för utvärdering är fullkomlig. En jämförelse¹ av landstingens kostnader per invånare visar att Östergötland år 2004 hade landets lägsta kostnad - cirka 13 000 kronor/invånare jämfört med landets genomsnittskostnad; cirka 15 000 kronor/invånare. Detta gäller även när hänsyn tagits till landstingens olika förutsättningar i form av geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Detta talar för en relativt sett god kostnadseffektivitet i Landstinget i Östergötland med hänsyn taget till verksamhetsvolymerna.

Östergötland använder ett index för att avläsa produktivitetsförändringar, där antalet unika individer som träffat vården ställs i relation till den bokförda kostnaden. Åtta produktionsenheter, som står för en dominerande del av länets vårdproduktion, följer sin produktivitet med detta index. Dessa enheter visade en produktivitetsökning på 5 procent under år 2004 jämfört med år 2003. Under 2005 minskade produktiviteten med 0,2 procent jämfört 2004. Bakgrunden är att antalet individer som mött vården ökade med två procent 2005 jämfört 2004 men samtidigt ökade totala kostnaderna något mer än två procent. Målet var att produktiviteten skulle vara minst oförändrad under året. Fyra produktionsenheter redovisar en indexökning och fyra enheter en minskning. Variationen ligger mellan –14,2 procent och +4,0 procent.

Verksamheten ska bedrivas på miljömässigt hållbart sätt

Att förbättra miljön är att arbeta effektivt och en del av arbetet med att främja en god hälsa för östgöten. I årets miljöredovisning rapporteras hur vi ligger till i förhållande till uppsatt policy och mål för miljöarbetet under åren 2002-2006.  Så gott som samtliga mål har så här långt åtminstone delvis uppfyllts. Två områden kan särskilt lyftas fram för år 2005:

Ett kemikaliehanteringssystem har införts där 150 inventerare förtecknat verksamheternas kemikalier. I systemet finns tillgång till miljö- och hälsoinformation och i samband med införandet av systemet har gamla kemikalier rensats ut och skickats till destruktion.

Upphandlingscentrum har haft målet att ställa miljökrav på alla miljöstörande upphandlingar och i år lyckades man med detta i hälften av upphandlingarna. Exempel på miljövinster är att verksamheterna numera kan avropa miljöbilar vid korttidshyra, utan extra kostnad. För vattenautomater gäller från och med i år att de ska ha fast vattenanslutning vilket gör att dyra och onödiga transporter av förpackat vatten kan undvikas.

1)Jämförelser mellan landsting och regioner ur olika perspektiv 2004 (Sveriges Kommuner och Landsting)