Huvudmeny

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Medicinsk kvalitet

De medicinska kvalitetsregistren registrerar uppgifter om enskilda patienters problem, insatta åtgärder och resultat på ett sådant sätt att data kan sammanställas och analyseras för samtliga patienter. Detta ger möjligheter att värdera den medicinska kvalitén kopplat till insatta åtgärder. Nationella register innebär att det i hela landet finns enighet om vad som indikerar god vård och det ger möjligheter att jämföra olika verksamheter. Det finns idag 57 nationella kvalitetsregister varav landstingets verksamheter deltar i flertalet. Målet är att samtliga sjukhuskliniker/ motsvarande ska målsätta och följa upp medicinska resultat. En uppföljning visar att 75 procent har det arbetssättet idag.

Nedan redovisas resultat från några olika kvalitetsregister som illustrerar att informationen kan vara av olika karaktär och att den kan användas på olika sätt.

Figur: Rökning under graviditet, klicka för större bild
Andel rökande i tidig graviditet 1990-2003 (källa EPC)

Rökning under graviditeten kan leda till tillväxthämning av fostret. Utvecklingen under de senaste 20 årenär mycket positiv från det att var 3:e mamma rökt i tidig graviditet till dagens situation där endast var 10:e röker.

 Figur: Glukoskontroll vid diabetes, klicka för större bild
Glukoskontroll vid diabetes  2003 (Diabetesregistret)

Landstinget i Östergötland är ett av de landsting som bäst rapporterar till det nationella diabetesregistret. I diagrammet framgår att 6 av 10 patienter i Östergötland har en god kontroll av sin diabetes.

Figur: 1-års dödlighet vid hjärtinfarkt, klicka för större bild
Dödlighet 1 år efter hjärtinfarkt- individer yngre än 80 år(Riks-HIA)

Data ur det nationella kvalitetsregistret för hjärtinfarktvård (Riks-HIA) visar att dödligheten 1 år efter hjärtinfarkt i Östergötland ligger under riksgenomsnittet. Under år 2004-2005 har möjligheten till ballongvidgning i samband med hjärtinfarkt utökats. 

Figur: Vård på strokeenhet, klicka för större bild
Patienter som fått vård på strokeenhet 2003(Riks-stroke)

Data från det nationella strokeregistret (Riks-stroke) visar att över 80 procent av patienter som insjuknat i stroke vårdats på en strokeenhet i landstinget. Studier har visat en positiv effekt på sjukdomsförloppet om patienten får vård på en enhet inriktad på behandling och rehabilitering av strokepatienter.

Figur: Upplevd hälsa efter stroke, klicka för större bild
Upplevd hälsa efter stroke 2003(Riks-stroke)

Ovanstående figur visar andelen patienter som bedömde sin hälsa som ganska eller mycket dålig 3 månader efter strokeinsjuknande. Som framgår av figuren är det stora variationer i landet.

Metodrådet 

Landstingets Råd för införande och avveckling av metoder i hälso- och sjukvården (Metodrådet) inrättades under år 2004. Rådets uppgift är att inventera kunskapsläget kring metoder som står inför att införas eller avvecklas och att avge rekommendationer som stöd för beslut. Exempel på ärenden som behandlats under år 2005

  • Applicering av syntetiskt nät kring hjärtat som behandling vid viss typ av hjärtsvikt (CorCap).
  • Vävnaders ämnesomsättning kan registreras och avbildas med hjälp av s k PET kamera. Tekniken kan användas vid olika undersökningar men fokuserar idag främst på diagnostik av tumörsjukdomar (PET).
  • Fosterövervakning under förlossning där en elektrod registrerar hjärtfrekvensen och även den del av barnets EKG som förändras om barnet får en syrebrist. (CTG+STAN)
  • Metod som med hjälp av ultraljud syftar till att upptäcka Downs syndrom tidigt i graviditeten (NUPP)
  • Utökad subventionering av p-medel till kvinnor 20-23 år. Granskningen avsåg att besvara frågeställningen om en utökad subventionering skulle leda till minskat antal aborter.
  • Molekylär genetisk analys (ARRAY-tekniker) vilka främst kan användas för att diagnostisera kromosomavvikelser som leder till sjukdomar

Rådet arbetar huvudsakligen med metoder som verksamhetsföreträdare eller landstingsledning anmält för granskning. Rådet ska ses som ett stöd för landstingets verksamheter genom att det gör rådgivande bedömningar utifrån tillgänglig kunskap, men kan aldrig besluta om en metods införande.