Här lämnas en mycket kortfattad beskrivning av hur de två vanligaste tandsjukdomarna (karies och tandlossning) uppstår hos individer i allmänhet. Sjuka individer eller de med nedsatt motståndskraft påverkas snabbare och kraftigare. Det finns dessutom naturligtvis många flera sjukdomar och tillstånd än de två vanligaste som vi beskriver här.
Både karies (hål i tänderna) och tandlossning är bakteriella sjukdomar. Hur allvarligt de angriper och hur fort sjukdomen utvecklas beror på individens motståndskraft och på bakteriernas aggressivitet, alltså balansen i samspelet mellan angreppsfaktorer och försvarsfaktorer.
God munhygien genom noggrann tandborstning minskar bakteriemängden och med god munhygien två gånger dagligen kombinerat med bra kosthållning kan angreppsfaktorerna så gott som elimineras. Vi talar fortfarande om friska individer.
Kariesbakterierna är beroende av kolhydrater (socker) för att kunna bilda de syror som löser upp tandemaljen och ger skador. Minskad frekvens av sockertillförsel minskar alltså frättiden. Salivens mängd och buffringsförmåga är av stor betydelse för att neutralisera syrorna och för att transportera bort dem. Fluor stärker emaljen så den bättre står emot syrorna.
Salivens sammansättning påverkas av vad och hur ofta som man stoppar saker i munnen och det i sin tur är helt beroende på vad individen väljer att inta.
Balansen mellan angrepp och försvar är känslig och gränsområdet är ofta litet och även små förändringar, exempelvis i livsföringen, kan få stora effekter på den lokala miljön i munhålan. Det förtjänar att påpekas igen att sjukdom, ålder, allmäntillstånd och medicinering är bara några av alla de faktorer som påverkar den balansen.
Slutligen, man kan bli frisk från sjukdomarna i munnen, men skadorna och behoven av rereparationer kvarstår livslångt.