Prevention

Astma

För att förebygga tidiga luftrörsobstruktiva besvär är det viktigt att undvika rökning under graviditet och spädbarnstid. Om det även skyddar mot senare debuterande astma är inte lika klart.

Ventilation i bostad bör uppfylla gällande normer. Kemikalier som avges vid fuktskador i byggnader är luftvägsirriterande. Fukt- och mögelskador bör åtgärdas för att minska risken för hosta och astmabesvär.

Det finns ett samband mellan mängden allergen man utsätts för och risken för att bli sensibiliserad, detta gäller framför allt vid yrkesexponering (tillexempel mjöldamm och isocyanater). Personer som i sitt arbete kommer i kontakt med isocyanater/ härdplaster (finns bland annat i lim, lacker och vissa isoleringsmaterial) ska regelbundet kontrollera sin lungfunktion. Rekommendationen är att patienter med astma inte ska utsättas för isocyanater.

Övervikt och frånvaro av fysisk aktivitet kan vara bidragande orsaker till uppkomst och utveckling av astmasymtom. Viktnedgång kan således minska astmasymtom och behov av medicinering.

Genom att identifiera allergener och irritanter som orsakar astmasymtom kan astmatikern undvika de miljöer där han försämras och minska behovet av medicin. Tobaksrökning är en viktig försämrande faktor vid astma både på kort och lång sikt och ska undvikas, både egen rökning och miljötobak.

Hos kvalsterallergiska astmatiker minskar astmasymtomen efter kvalstersanering. Pälsdjur bör inte förekomma i hemmet hos pälsdjursallergiker.

KOL

Det viktigaste arbetet för att förhindra KOL- sjukdom i en befolkning är att förhindra rökdebut och att vid behov ge råd om rökstopp och erbjuda rökslutarstöd till alla åldrar.

Nedsatt lungfunktion är en av de viktigaste negativa prognosfaktorerna vid KOL och en förlorad lungfunktion kan i princip inte återfås annat i högst begränsad omfattning. Det är därför av största vikt att sjukdomen upptäcks /diagnosen ställs tidigt, Här har kanske primärvården det största ansvaret  som vanligen träffar KOL- patienten tidigast, tillexempel i samband med en luftvägsinfektion.

Att aktivt fråga populationen om rökvanor kan göra att riskgruppen att utveckla KOL kan ringas in på ett enkelt sätt och att erbjudande om rökavvänjning kan ges tidigt till dem där KOL- diagnosen ställts. På så sätt kan sjukdomsprocessen påverkas. Spirometri kan i detta arbete ses som en nyckel och ett pedagogiskt verktyg.

I dags läget finns ingen rekommendation i vare sig svenska eller internationella riktlinjer att screening med spirometri ska utföras på tillexempel alla rökare. Däremot belyses behovet att utföra spirometri på rökare över 45 år med dyspné, hosta och/eller ökad slemproduktion.