Barnet i den gravida kvinnans mage kan bilda tyroideastimulerande hormon (TSH) från åttonde-tionde graviditetsveckan och sköldkörtelhormoner (T3, T4) från tolfte veckan. Samspelet mellan hjärnans överordnade styrcentra och sköldkörteln är färdigutvecklat först vid mitten av graviditeten. Under den tidiga graviditeten får fostret sitt behov av ämnesomsättningshormoner tillgodosett från mamman. Ett bristtillstånd hos mamman kan påverka fostrets utveckling.
Kvinnor som tidigare behandlats för hypertyreos kan trots att de ter sig friska ha förhöjda antikroppsnivåer mot sköldkörteln. Dessa antikroppar kan passera moderkakan och hos fostret orsaka hypertyreos. Det är därför viktigt att uppmärksamma tidigare hypertyreos hos gravida kvinnor och vid behov behandla såväl modern som det nyfödda barnet.
Hypertyreos under graviditet ska behandlas av vuxenendokrinolog med speciellt intresse för sköldkörtelsjukdomar. Behandling är nödvändigt för att undvika skador på barnet. Det är en balansgång att behandla så med sköldkörtelhämmande läkemedel (tyreostatika) till modern så att hennes överfunktion minskas men så att barnet inte påverkas.
Nyfödda spädbarn vars mammor har sköldkörtelsjukdom med antikroppsproduktion ska kontrolleras med blodprover efter födseln och bedömas av barnläkare, som också tar ställning till den fortsatta handläggningen. Opåverkade barn kan observeras noggrant på BB några dygn. Påverkade barn observeras på neonatalavdelning.