Äggdonation blev tillåtet i Sverige 1 januari 2003.
Varför behövs äggdonation?
Äggdonation behövs för de kvinnor som på olika sätt själva inte kan producera ägg, till exempel kvinnor som har Turners syndrom eller har kommit in i ett för tidigt klimakterium. Kvinnor som har stor risk att föda ett skadat barn p.g.a. ärftliga sjukdomar kan också behandlas med äggdonation. Det är däremot inte tillåtet att använda äggdonation då orsaken är ett naturligt åldrande hos kvinnan.
Äggdonatorn
En äggdonator ska vara en frisk kvinna som vill hjälpa barnlösa par. Donatorn ska vara yngre än 35 år och helst ha egna barn. Närstående donator, som syster eller väninna, kan förekomma i undantagsfall.
Äggdonatorn utreds med bl.a. blodprovstagning för att utesluta sjukdomar och infektioner. Det är viktigt att både donator och mottagare blivit informerade om de juridiska regler som gäller och att man känner att beslutet att bli donator fattats efter moget övervägande, så att man inte riskerar att ångra sitt beslut. Samtal med läkare och beteendevetare ingår alltid i utredningen. Varje donator får ge upphov till 6 barn och eventuella syskon.
Donatorn erhåller en schablonersättning på 4000 kr.
Hur går en äggdonation till?
En äggdonation sker på samma sätt som en IVF-behandling (provrörsbefruktning), dvs befruktningen sker utanför kroppen med ett donerat ägg och makens spermier. Donatorn får hormoner för att stimulera äggtillväxten. Därefter tas de mogna äggen ut med hjälp av en tunn nål via slidan. Vid detta ingrepp ges smärtlindring, narkos brukar man inte behöva använda. Därefter får donatorn vila, äta lite och sedan lämna sjukhuset.
Då man gör en hormonstimulering på donatorn kan det förekomma vissa obehag, som svullnad och huvudvärk. I mycket sällsynta fall kan en överstimulering ske och kvinnan behöver kontrolleras av läkare. Risken för andra komplikationer, som infektion eller blödning, är liten.
Mottagarparet
Även mottagarparet får genomgå en utredning. Paret får tillfälle att diskutera sin situation var och en för sig med en beteendevetare. Utredningen syftar till att klargöra om mottagarparet har psykologiska och sociala möjligheter att ta hand om ett barn och att de noga övervägt sitt beslut. Paret ska ha en ålder som gör att man kan utgå från att ett barn kommer att kunna växa upp med sina båda föräldrar i livet till vuxen ålder. Kvinnan ska vara i den ålder då hon naturligt skulle kunna bli gravid. I lagen finns inte någon exakt ålder föreskriven. Varje klinik som bedriver äggdonation, bestämmer själv vilken åldersgräns man sätter.
Kvinnan som ska ta emot embryot, behandlas med hormoner för att livmoderslemhinnan ska vara mottaglig. Den dag man plockar ut äggen från donatorn, lämnar mannen i mottagarparet ett spermaprov för befruktning av ägget. Efter två dagar överförs embryot till mottagarkvinnans livmoder via slidan med en tunn plastkateter. Hormonbehandlingen fortsätter sedan i cirka 12 veckor.
Enligt lagen
Man kan ha olika inställningar till donation av ägg, men verksamheten är noggrant reglerad i svensk lag, som tar hänsyn till både etiska och juridiska aspekter. Både donator och mottagare deltar frivilligt och är väl informerade om de tänkbara konsekvenserna av behandlingen.
Enligt lag har det barn som blivit till genom äggdonation, om hon/han i vuxen ålder så önskar, rätt att få reda på givarens identitet. Däremot har varken barnens föräldrar eller andra rätt till det. Mottagarparet får endast veta vem donatorn är om barnet informerar sina föräldrar om detta. Av praktiska skäl känner givetvis behandlande läkare till donatorns identitet. Speciella journaler förs och förvaras separat under särskild sträng sekretess. Det går inte att utläsa donatorns identitet i den mottagande kvinnans journal.
Efter det att ägget är befruktat kan donatorn ej längre ångra sig. Eftersom vi kan frysförvara embryon i upp till 5 år kan ett eventuellt barn födas lång tid efter det att man donerat sina ägg.
Hur gör man om man vill bli donator?
Önskar du mer information, även om du inte bestämt dig för att bli donator, så är du välkommen att kontakta sköterskeexpeditionen på telefon 010-105 94 85.
Du kan även maila till reproduktionsmedicinskt_centrum@lio.se
eller skriva brev adresserat till
RMC /Kvinnokliniken
Universitetssjukhuset
581 85 Linköping
När du kontaktar RMC kommer vi ta lite uppgifter om dig och sedan skicka hem skriftlig information. Därefter kommer vår beteendevetare/leg. psykoterapeut att ringa upp dig för ett telefonsamtal. Sedan får du komma till RMC för ett samtal med vår beteendevetare och en av våra läkare där du får mer information. Samtalet är också till för att vi skall kunna avgöra om du är lämplig som donator. Under utredningens gång tas även blodrover för att undersöka om du lider av någon ärftlig åkomma eller någon infektion som riskeras att överföras till barnet.