Huvudmeny

Hepatit C diagnostik

Hepatit C virus (HCV)

LMC-Nytt Nr 22 2008-08-18, reviderad 2012-02-08

Hepatit C virus: HCV tillhör familjen Flavi-virus där bla gula febern ingår som medlem. HCV är ett RNA-virus och ger ofta upphov till kronisk infektion.
HCV sprids framför allt via blod (inkubationstid 2-3 månader) men sexuell smitta är också möjlig. De flesta infektioner är subkliniska. Symptomgivande infektioner kännetecknas av matleda, transaminasstegring och måttlig leverförstoring. Prognosen kan på lång sikt vara dålig med utvecklande av kronisk hepatit och cirros. Vidare talar epidemiologiska data för ett samband med primär levercancer.
Trots stora ansträngningar finns idag inget vaccin att förebygga sjukdomen med. Idag finns behandling i form av antivirala läkemedel som kan erbjudas många patienter. Flertalet av de behandlade patienterna läker ut sin infektion. Personer kan infekteras av olika typer av HCV. Det är av största vikt att fortsätta förebygga smittspridningen.
Patienter som läker spontant eller läker genom behandling gör sig av med viruset (antikroppar kommer dock alltid att kunna hittas hos dessa). Hos de patienter som blir kroniskt infekterade kommer både antikroppar och HCV RNA (nukleinsyra) att kunna påvisas (undantag kan vara immunsupprimerade avseende antikroppar). Många vårdgivare har svårt att avgöra om patienten är smittsam. Patient med utläkt hepatit C infektion är ej immun utan kan återinsjukna i hepatit C efter att återigen bli utsatt för smitta.

Diagnostik av HCV: Strategin för diagnostik av HCV vid Klinisk mikrobiologi, LMC, kommer pga detta att delvis ändras. Vid förfrågan om infektion med HCV kommer patienterna att screeningsanalyseras/sållningsanalyseras avseende antikroppsförekomst. Om screeningsanalysen är reaktiv kommer (med vissa undantag) analys att göras avseende förekomst av HCV RNA. Nytt prov kommer att begäras in eftersom det tidigare inskickade ej kan användas för nukleinsyrepåvisning.
På detta sätt önskar vi bringa klarhet för alla vårdansvariga och patienten huruvida patienten bär på en kroniskt smittsam infektion eller inte. De som har en kronisk infektion bör remitteras till infektionskliniken för utredning. Den vårdgivare som tagit provet är enligt smittskyddslagen skyldig att göra smittskyddsanmälan och ge första informationen om sjukdomen.

   

Anti-HCV
(screeningtest, antikroppar)
HCV RNA
(PCR, nukleinsyra)
Anti-HCV (RIBA, konfirmerande antikroppstest)
Tidig HCV infektion och/el immunsupprimerade

-

+

-

Aktiv HCV infektion

+

+

+

Utläkt, ej smittsam HCV infektion

+

-

+

Biologiskt falsk screening test (ospecifik reaktivitet),
har aldrig haft HCV

+

-

-

 
Tabell 1. Diagnostisk lathund.  HCV RNA (PCR) har ersatt den tidigare konfirmerande antikroppstesten (anti-HCV (RIBA)). Vid positiv screeningtest med samtidig avsaknad av HCV RNA kommer dock konfirmationstesten att användas för att särskilja utläkt HCV från falsk reaktivitet.

Provtagning: Helblod. Rör utan tillsats (10 mL), EDTA-rör (2x7 mL)

Remiss/RoS:. Fyll alltid i: ansvarig läkare, provtagningsdatum, insjukningsdatum, anamnestiska uppgifter (tex symptombild, epidemiologiska uppgifter).
Remiss: ”Virologisk undersökning” finns i Blankettarkivet på Lisa.


Britt Åkerlind, Överläkare, medicinskt ansvarig för klinisk virologi, Klinisk mikrobiologi
Tel. 010-103 73 21, Britt.Akerlind@lio.se

Lena Serrander, läkare, klinisk mikrobiologi
Tel. 010-103 95 09, Lena.Serrander@lio.se

Aril Frydén, Överläkare, docent, Infektionsmed US 
Tel. 010-103 13 94, Aril.Frydén@lio.se 

Stefan Svensson, Överläkare, Infektionsmed ViN 
Tel. 010-104 32 76 Stefan.Svensson@lio.se