Sjukdom som orsakas av toxinbildande bakterier och är vanlig i många u-länder och som under de senaste åren rapporterats öka i flera östeuropiska länder. Sjukdomen har också uppträtt hos svenska resenärer, framför allt i form av huddifteri. 1984 inträffade en mindre epidemi i Sverige och sedan dess har ytterligare ett fåtal fall inträffat i vårt land.
Vaccinet (SSI) är en renad aluminiumadsorberad toxoid innehållande formalin. Vaccinet har sedan början av 50-talet givits rikstäckande till alla spädbarn i det s k trippel - alt. dippelvaccinet. Framför allt äldre personer samt kvinnor födda före 1950 är att betrakta som riskgrupper. Även personer som genomgått grundimmunisering kan ha ett dåligt toxinskydd. Vaccinet ger endast skydd mot toxinet och inte mot själva bakterien, varför man således kan bli asymptomatisk smittbärare.
En person som tidigare enbart erhållit tetanus med difteritillsats (Td) måste anses vara ovaccinerad och kräva grundimmunisering. I barnvaccinationsprogrammet kombineras i regel difterivaccinet med vaccin mot stelkramp, polio, kikhosta och Haemophilus influenzae (HiB).
Vid boostring är det oftast en fördel att använda kombinationsvaccinet med tetanus, diTeBooster® (SSI).
A. Grundimmunisering (Difterivaccine (SSI)/ 30 IU/dos)
Vuxna och barn över 5 år: 2 doser à 0.5 ml intramuskulärt med 1-2 månaders intervall samt ytterligare 1 injektion 6-12 månader senare.
Svenska barn har i regel fått ytterligare en spruta i 10-årsåldern, vissa, fr.a personer födda på 70-talet ytterligare en injektion vid c:a 15 års ålder.
B. Booster (Difterivaccine (SSI) / Revaccination)
Vuxna och barn över: 0.5 ml intramuskulärt.
Personer som erhållit sin fjärde injektion i 10-årsåldern kan lämpligen boostras med en femte dos 10-15 år senare i anslutning till utlandsresa, I övrigt rekommenderas en boostring vart 30-e år.
Dos diTeBooster:0.5 ml intramuskulärt
Sedan januari 2007 rekommenderas att grundvaccinerade barn skall boostras vid 5-6 år respektive 14-16 års ålder.
Ytterligare information om Difteri
Länk