Landstinget tillkom 1863 och hade endast ett årligt höstmöte t.o.m. 1965, därefter infördes flera möten per år. För att löpande sköta verkställandet av landstingets beslut under året, inrättades 1866 ett förvaltningsutskott. Genom den löpande förvaltningen skapades också ett kansli där expediering av skrivelser och förande av räkenskaper m.m. kunde skötas. Så småningom vidgades förvaltningen till att omfatta en mängd nämnder, utskott och styrelser för att sköta landstingets växande organisation.
I kansliets arkiv finns t.ex. protokoll och handlingar från:
Landstingsmötet (numera -fullmäktige) fr.o.m. 1863
Förvaltningsutskottet (numera Landstingsstyrelsen) fr.o.m. 1869
Ambulanskommittén 1934-1941
Barnbördshusdirektionen 1942-1961
Epidemisjukhusdirektionen 1942-1961
nämnder för kultur från 1955-
styrelser för yrkesskolor och andra utbildningar från 1960-
I kansliets arkiv finns också utredningar, byggnadskommittéer, ritningar för landstingets fastigheter, in- och utgående skrivelser fr.o.m. 1877 och framåt, räkenskaper fr.o.m. 1863 m.m. Många av landstingets nämnder hade dock egen förvaltning och bildar fristående arkiv. Det är också viktigt att veta att Norrköpings stad stod utanför landstinget 1872-1967.
Landstingets verksamheter har gått från ett brett ansvar för länets angelägenheter till dagens koncentration kring hälso- och sjukvård, inklusive tandvård. Under landstingets första årtionden ansvarade man bl.a. även för: vissa jakt- och naturvårdsfrågor (t.ex. skottpengar på skadedjur som skäggdopping), länets arbetsförmedling, länets veterinärväsende, ridande länspolis och utbildning av småskollärare. Under 1900-talets gång försköts tyngdpunkten mot vården. På 1910- och 1920-talen skedde en utbyggnad av sjukhusen samtidigt som epidemi-, dispensär- och distriktsvården startades upp. Under 1930-talet började mödra- och barnavården organiseras och förlossningsvården byggdes ut. På 1940-talet startades folktandvården och på 1950-talet byggdes barnhemsvården och arbetsvården ut. Under 1960-talet satsades på nya vårdutbildningar och annan utbildningsverksamhet. 1963 blev provinsialläkarna landstingsanställda och en ny utbyggnad av distriktsvården började som fortsatte under 1970- och 1980-talen, då också sjukhusen byggdes ut i stora satsningar. Alla dessa förändringar i landstingets verksamhet speglas i kansliets arkiv eftersom det är här besluten fattas och mycket av planering och administration har skett.
Landstingets kansli bytte namn till Ledningsstaben 2004.
