Utveckling akutenheten

På avdelningen pågår flera utvecklingsprojekt:

• ALMA-team
• 1:3
• METTS
• MEWS
• Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus
• STRADA

ALMA-team - ett LEAN-inspirerat arbetssätt

Inom landstinget pågår en länsövergripande samverkan avseende införande av ALMA-team på länets akutmottagningar. Motala var först ut i maj 2009, Linköping startade i november 2009 och Norrköping ligger i stratgroparna. ALMA-team innebär att äldre med komplexa vård och omsorgsbehov, lågt medicinskt prioriterade, för ett värdigare, säkrare och mer optimalt omhändertagande på akutmottagningen genom att de får möta ett team som har kompetens och erfarenhet av den äldre människan. Samverkan/kontakter sker med primärvård och kommun i de fall patienten bedöms ha behov av utökade insatser och med hjälp av dessa kan gå hem istället för att bli inlagd. De första utvärderingarna visar på goda kvalitetsresultat beträffande omhändertagande och bemötande.

Förbättrat omhändertagande av den äldre multisjuke med låg medicinsk prioritering på akutmottagningen
Den äldre multisjuke patienten med låg medicinsk prioritering riskerar att få vänta onödigt länge på akutmottagningen, till förmån för den högre medicinskt prioriterade. För att minska olägenheterna av denna väntetid och för att förbereda den medicinska bedömningen, påkallar triagesjuksköterskan SAH:s uppmärksamhet och patienten omhändertas dagtid av en ”ALMAsköterska”. ALMAsköterskan tillser att patientens behov av att kunna ligga i säng under väntetiden, möjlighet till toalettbesök, mat och smärtlindring tillgodoses. ALMAsköterskan förbereder även läkarbedömning genom att samla in bakgrundsfakta som patientens sociala och medicinska situation.

Blir patienten inlagd skriver ALMAsköterskan in patienten på vårdavdelningen och överrapporterar till ansvarig sjuksköterska.

Blir patienten inte inlagd bistår ALMAsköterskan med de kontakter som behövs gentemot primärvården och kommunen.

ALMA konceptet, som nu spritt sig till övriga akutmottagningar i Landstinget syftar till

• Ett snabbare omhändertagande
• Minskad väntetid
• Helhetssyn
• Ökad trygghet
• Kortare handläggningstid
• Bättre återkoppling till remittenten

1:3

Projektet är landstingsövergripande och omfattar samtliga akutmottagningar i Landstinget. Det viktigaste resultatet av projektet är att samtliga verksamheter som har uppdrag mot akutmottagningarna, insett att akutverksamhet inte kan komma i andra hand, kan skötas när allt annat är gjort och av oerfarna kollegor under utbildning, utan skall prioriteras inte minst av patient- och personalsäkerhets skäl.

MSK ökade av den anledningen redan 2008 bemanningen på medicinlinjen och har alltid en specialist på akuten dagtid vardagar och i övrigt anpassat bemanningen när patientantalet är som störst, dvs. mellan klockan 12.00 – 20.30. Motsvarande insatser återstår att genomföra inom kirurgi och ortopedi.

På grund av att antalet vårdplatser är begränsat och MSK saknar observationsplatser färdigutredas och behandlas relativt många patienter på akutmottagningen.  Vidare vill en del patienter inte bli inlagda utan istället färdigbehandlas på akutmottagningen. Bägge dessa grupper finns med i gruppen icke färdigbehandlade inom 3 timmar.

Under 2007-2009 då MSK arbetat med detta projekt, har det samtidigt skett betydande förändringar gällande våra vårdgrannars och MSK:s uppdrag. Efter politiska beslut 2007 har akutmottagningen även öppet dygnet runt för kirurgiska och ortopediska bedömningar. Ansvaret för detta har flyttats från de kirurgiska och ortopediska klinikerna till MSK, NSV. Detta ger MSK en unik möjlighet, då resurserna för den totala akutverksamheten till största delen ligger inom den egna enheten, att förbättra akutverksamheten.

Efter införandet av METTS är nu 96 % av alla patienter som söker akut bedömda inom 1 timme medan ”endast” 65 – 75 % är färdiga för hemgång eller inläggning inom tre timmar, bland annat av skäl angivna ovan.

METTS

Enligt beslut av landstingsledningen, vårddirektör Tommy Skau skall länets akutmottagningar prioritera patienterna enligt triagemodellen, METTS.
METTS baseras på, fysiologiska objektiva vitalparametrar, i kombination med kontaktorsak kopplad till alarmsymtom och tecken/ESS (emergency symtoms and signs). Utfallet av vitalparametrar och ESS tillsammans bestämmer vilken prioritet patienten får och hur patienten skall handläggas i väntan på läkarbedömning och under resterande vård på akutmottagningen. Den primära triageringen sker av ett team som består av sjuksköterska och undersköterska.
Ett snabbt och korrekt medicinskt omhändertagande på akutmottagningen är av stor viktigt för patientens prognos.
Beslutsstödet hjälper sjuksköterskan att komma fram till en av fem prioriteringsnivåer som benämns i färgerna röd, orange, gul, grön, blå.

 
  
MSK införde som första enhet i Landstinget triagesystemet METTS 2009-05-05 och all akutmottagningspersonal har utbildats i systemet, vars syfte är att öka patientsäkerheten. 

MEWS

Samtliga slutenvårdsenheter inom MSK använder sig av MEWS-skalan. All personal har utbildats i MEWS under 2009.

MEWS, modified early warning score, är ett instrument för tidig upptäckt av försämring hos en patient genom bedömning av vitala funktioner som

• Andningsfrekvens
• Hjärtfrekvens
• Blodtryck
• Temperatur
• Urinproduktion
• Vakenhet

Bedömningen ger mellan 0 till 17 poäng. Ju högre poäng, desto mer allvarligt sjuk är patienten och redan MEWS poäng >5 ökar den relativa risken för död fem gånger.

Om tecken till försämring upptäcks tidigt ökar möjligheterna att kunna vända sjukdomsförloppet innan tillstånd blivit kritiskt. Bedömning enligt MEWS hjälper till att identifiera de patienter där risken är stor att tillstånd förvärras kritiskt – och där tidigt insatta aktiva stabiliserande insatser minskar risken för ytterligare försämring och död.

På Medicinska specialistkliniken sker bedömning enligt MEWS redan på akutmottagningen på samtliga patienter som läggs in, vid ankomst till vårdavdelningen och därefter minst en gång per arbetspass under det första vårddygnet, såvida patientens tillstånd inte kräver tätare kontroller.

Vid MEWS poäng 4 eller högre kontaktas ansvarig läkare och patienten läkarbedöms inom 30 minuter. Vid 4 poäng eller högre sker kontrollerna tätare, exempelvis var 15:e minut, intill dess läget stabiliserats.

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus

2005 startade det nationella registret för hjärtstopp på sjukhus, MSK deltar sedan den 1 november 2007

Av de cirka 15 000 personer som dör på grund av hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider cirka en tredjedel på sjukhus inom räckhåll får den traditionella akutsjukvården. En stor andel av patienterna som dör av hjärtsjukdom drabbas av ett plötsligt elektriskt kaos i hjärtat, ett kammarflimmer, som leder fram till hjärtstopp. Den viktigaste behandlingen för flertalet av dessa personer är en elektrisk chock över hjärtat med en så kallad defibrillator. En eller flera sådana chocker kan återföra hjärtat till normal funktion. Behandling av hjärtstopp på sjukhus kan ses som en kedja där varje länk måste fungera på ett optimalt sätt. Kedjan består i första hand av fyra länkar:
1. Tidigt larm
2. Tidig start av hjärt-lungräddning
3. Tidig defibrillering
4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (innanför sjukhusets väggar) och där behandling påbörjas inkluderas oavsett var hjärtstoppet inträffar.

Syftet med registret är att:

• Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
• Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
• Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
• Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga av behandlingsmetoder och organisationer.
• Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra informationen till deltagande sjukhus.

Ansvarig på MSK för registret är specialistläkare Eva-Lena Gustavsson,
Eva-Lena.M.Gustafsson@lio.se

STRADA

STRADA - informationssystem för olyckor och skador