REGIONUTVECKLING FÖR ÖKAD KONKURRENSKRAFT
Sverige är sedan inträdet i EU en del av ”regionernas Europa”. Under året har landstinget fortsatt samarbetet med länets 13 kommuner för att etablera ÖSTSAM – Östsvensk samverkan för regionens utveckling – som ett långsiktigt samarbetsprojekt i Östergötland. ÖSTSAM ska tillvarata vårt läns intressen och tillsammans med andra regionala aktörer utveckla Östergötland till en konkurrenskraftig och attraktiv region i Europa.

Landstinget och länets kommuner beslutade under 1998 att bilda ÖSTSAM Ideell förening. Föreningen ska utvecklas till en samlande, effektiv, trovärdig och legitim företrädare för regionen. ÖSTSAM Ideell förening ska omfattas av samma offentlighetsprincip som landstinget och kommunerna. Öppenhet mot medborgarna, liksom samverkan och delaktighet ska prägla ÖSTSAM:s arbetssätt.

ÖSTSAM ska utveckla former för samarbete med andra aktörer på regional nivå i Östergötland, liksom angränsande kommuner. Universitetet, näringslivet och de statliga regionala organen är exempel på företrädare som landstinget redan har ett gott samarbete med och som ÖSTSAM avser att utveckla ytterligare.

Landstingets internationella samarbete har under 1998 fördjupats på ett tillfredställande sätt. En rad aktiviteter har genomförts med den lettiska vänregionen Cesis. I stora utställningar har Cesis och Östergötland presenterats för varandra. Utställningarna fokuserade dels på det kulturella och historiska sambandet runt Östersjön, dels på infrastrukturen i dagens vänregioner. Landstinget och dess mångåriga danska vänregion Roskilde har under 1998 beslutat om konkret samarbete inom det folkhälsopolitiska området avseende styrning och utveckling av hälso- och sjukvården samt Europakontakter.

Regionernas Europa är en realitet inom folkhälsoområdet. Landstinget deltar som medlem mycket aktivt i WHO-nätverket för folkhälsoregioner i Europa. Landstinget är också medlem i AER – Assembly of European Regions – vars syfte är att utveckla demokrati och samspel mellan medborgare och folkvalda i hela Europa. Landstinget har också valt att engagera sig i ett EU-projekt för kvinnliga regionpolitiker inom ramen för EU:s jämställdhetsprogram. I början av 1999 avgörs om EU godkänner projektet där svenska, norska, italienska, spanska och ungerska regioner deltar.

NÄRINGSLIVSUTVECKLING
Den helt dominerande delen av landstingets insatser inom området företagsutveckling genomförs via ALMI Företagspartner Östergötland AB. ALMI ägs till 49 procent av landstinget och till 51 procent av det statliga moderbolaget. ALMI:s övergripande mål är att främja utvecklingen av små och medelstora företag och stimulera nyföretagande för att skapa tillväxt och förnyelse i länets näringsliv. Statenoch landstinget finansierar ALMI:s verksamhet i förhållande till ägarandel.

Berzelius Science Park ombildades från att vara en produktionsenhet inom landstinget till ett aktiebolag i mars 1998. Landstinget, Linköpings kommun, Linköpings universitet och Teknikbrostiftelsen har för första gången samlats som ägare till ett gemensamt bolag. En oberoende forsknings- och affärsinriktad styrelse har tillsatts.

Huvuduppgiften är att stödja forskare och uppfinnare i initialskedet samt att attrahera etablerade företag genom att lyfta fram de medicinska och medicintekniska styrkorna i regionen. Hittills har 11 företag etablerat sig i Berzelius Science Park på universitetssjukhusets område.

Tillsammans med andra intressenter stödjer landstinget, genom East Sweden Development Agency (ESDA) och Invest in Sweden Agency (ISA), ansträngningarna att attrahera utländska investeringar till länet. För landstingets del inriktas engagemanget huvudsakligen på de industriella utvecklingsmöjligheterna inom medicin och medicinsk teknik, som har en nära koppling till Berzelius Science Park. Ambitionen är också att allmänt bidra till regionens näringslivsutveckling. Under 1998 har ESDA mycket aktivt bidragit till etablering av ett utländskt Call-Centerföretag som initialt tillfört Östergötland ett 40-tal nya arbetstillfällen.

Olika regionala aktörer i länet samverkar i ökande utsträckning för att förenkla, samordna och effektivisera olika former av stöd och rådgivning till små och medelstora företag. Landstinget medverkar aktivt i detta arbete, inte bara genom engagemanget i ALMI, utan också i det s.k. RITTS-projektet som startades under 1998. Regional Innovation and Technology Transfer Systems, RITTS, ska under två år verka för att forma regionens utbud av stödinsatser till småföretag.

Genom ÖSTSAM har landstinget varit aktivt i arbetet med det regionala tillväxtavtalet. Våren 1998 erbjöd regeringen Sveriges län och regioner möjlighet att teckna regionala tillväxtavtal med staten. Avtalen utarbetas på regional nivå och ger aktörerna möjlighet att påverka hur statsbidragen till regional utveckling ska användas på ett nytt och friare sätt än tidigare. Varje regions förutsättningar och tillväxtpotential ska tas tillvara och samverkan mellan de olika aktörerna på länsnivå stimuleras. På ÖSTSAM:s initiativ har en ”Visionsgrupp” bildats. Gruppen har en fri roll i tillväxtavtalsarbetet och ska stimulera till ett visionärt och mera framtidsinriktat förhållningssätt i arbetet med tillväxtavtalet.

Regional utveckling

Landstingets insatser för regional utveckling bidrar till att göra Östergötland till en attraktiv region där människor vill leva. Detta innefattar ett aktivt stöd och engagemang i sådan verksamhet som ökar konkurrenskraften i vår del av landet och stärker Östergötland som en region för utveckling och tillväxt.

Landstingets målsättning är bl.a. att vidmakthålla en väl fungerande kollektivtrafik och infrastruktur som underlättar kommunikationen mellan människor och länsdelar, kompetenstillväxt och näringslivsutveckling samt ett rikt kulturliv med utbud av kulturaktiviteter och möjligheter för medborgarna till eget skapande.

Östergötlands natur och kulturmiljöer erbjuder goda möjligheter till upplevelser och rekreation, vilket landstinget önskar ska komma både östgötar och besökare till del.

Kompetenstillväxten har sin bas i breda folkbildningssatsningar och utbildning av god kvalitet på olika stadier. Landstingets roll är att stödja det fria och frivilliga folkbildningsarbetet liksom att verka för en spridning av utbildning till olika delar av regionen.

God folkhälsa är en viktig förutsättning för utveckling och tillväxt och landstinget är sedan många år aktivt i Världshälsoorganisationens nätverk för folkhälsoregioner i Europa. Sedan Sveriges inträde i EU finns ett Europaperspektiv i alla de olika regionala verksamhetsområdena. Landstinget engagerar sig i interregionalt samarbete för Östersjöområdets utveckling till en stark och stabil del av Europa.

202 mkr – 5 % av landstingets totala nettokostnad gick till regional utveckling.

LANDSBYGDSUTVECKLING
Insatserna inom området landsbygdsutveckling ska skapa förutsättningar för hela Östergötland att vara en levande bygd. Där ska finnas möjligheter till försörjning lokalt eller genom pendling inom länet samt en rimlig tillgång till service och sociala och kulturella aktiviteter.

Under 1998 har landstinget deltagit som medfinansiär, och via ledningsgrupper aktivt medverkat, i ca 40 projekt som syftat till att utveckla olika viktiga verksamheter i Östergötlands landsbygdsområden. Flertalet av dessa avser att direkt ge effekter i form av nya arbetstillfällen eller i en förbättrad lokal service, som gör dessa områden mer attraktiva för boende. Det stora flertalet av projekten drivs inom de fem sydligaste kommunerna Valdemarsvik, Kinda, Ydre, Boxholm och Ödeshög. Dessa kommuner ingår som en del i Sydöstra Sveriges 5b-område, dvs. det område som omfattas av det geografiskt riktade stödet från EU:s strukturfonder för landsbygdsutveckling. Skärgården utgör därutöver ett särskilt 5b-område.

Projektarbetet inom 5b-området har visat att nya, okonventionella och effektiva arbetsformer kan skapas när nya aktörer ges tillfälle att delta. Den nuvarande programperioden upphör i och med 1999. Hur det fortsatta stödet ska utformas i detalj är ännu inte fastställt. Klart är dock att stödet till landsbygdsutveckling genom strukturfonderna blir kvar under ytterligare några år, i princip med den hittillsvarande geografiska avgränsningen.

KULTUR OCH FOLKBILDNING
Landstingets insatser på kulturområdet syftar till att upprätthålla ett rikt kulturliv i Östergötland i samverkan med kulturinstitutioner, fria grupper av kulturarbetare, enskilda konstnärer m.fl. Ett lättillgängligt och rikt kulturliv är en viktig faktor för regionens attraktivitet och för god livskvalitet. Kulturens Östergötland är en marknadsföringsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet.

Arbetet med att stärka samverkan på kulturområdet i Östergötland har fortsatt under 1998. Konkret har detta bl.a. tagit formen av en överenskommelse mellan landstinget och Norrköpings och Linköpings kommuner om samverkan kring Östergötlands två stora musikinstitutioner – Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusiken. Överenskommelsen innebär att de tre parterna gemensamt ska bidra till finansieringen av båda institutionernas verksamhet. Politiskt ska samverkan ske i en för parterna gemensam nämnd som inrättats fr.o.m. 1999.

Landstingets och kommunernas gemensamma utredning kring de regionala kulturfrågorna – Regional kulturpolitik för Östergötland – avslutades under 1998. Utredningens förslag är föremål för remissbehandling och kommer att behandlas politiskt under 1999.

Som ett led i utvecklingen av beställarstyrningen inom områdena kultur och folkbildning träffade Nämnden för kultur, utbildning och länspolitik under 1998 överenskommelser om verksamhet med Länsbibliotek Östergötland, Östergötlands Länsmuseum, Östergötlands Bildningsförbund, Östergötlands Idrottsförbund och Lunnevads folkhögskola. I Sverige finns en stark folkbildningstradition, förmedlad av föreningar och studieförbund. Landstingets överenskommelser med Östergötlands Bildningsförbund och Östergötlands Idrottsförbund har utvecklats under 1998. Överenskommelserna markerar dessa organisationers medverkan för folkbildning, integration och ett demokratiskt samhälle.

DEN FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKEN
Landstinget och kommunerna svarar tillsammans för kollektivtrafiken i Östergötland. Landstingets ambition är att binda ihop länets olika delar för att öka tillgängligheten för de boende till arbetsmarknad, utbildning, service och rekreation. En väl fungerande kollektivtrafik har en positiv påverkan på Östergötlands utveckling och miljö.

Kollektivtrafiken drivs av AB Östgötatrafiken, som ägs av landstinget och kommunerna gemensamt. Under 1998 avslutades en översyn av den framtida kollektivtrafiken med syftet att återge landstinget och kommunerna det trafikpolitiska ansvaret så att trafikplaneringen kopplas till huvudmännens övriga planerings och utvecklingsverksamhet. Ett nytt politiskt organ, TrafikRådet, ska inrättas som huvudmännens beställarorgan för det gemensamma trafikutbudet i Östergötland. TrafikRådet blir ett forum för gemensam trafikpolitik kopplat till övriga samhällsekonomiska frågor för landstinget och kommunerna. Ansvaret för AB Östgötatrafiken renodlas till operativa och företagsekonomiska frågor.

Östergötland är det enda länet med länsfärdtjänst, en regional variant av kommunal färdtjänst. Att resa med länsfärdtjänsten kostar lika mycket som med den övriga kollektivtrafiken. Under 1998 sågs reglerna för länsfärdtjänsten över, vilket bl.a. betyder att länsfärdtjänsten kan integreras med övriga samhällsbetalda resor.

UTBILDNING OCH REGIONAL UTVECKLING
Landstinget bedriver utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola och högskola. Hälsouniversitetet, HU, har vuxit fram genom ett unikt samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet. I centrumbildningar mellan landstinget, HU och universitetets andra fakulteter bedrivs utbildning och forskning inom regionalt viktiga tillväxtområden.

1998 var det sista hela året med landstinget som huvudman för länets tre vårdgymnasier, som vid halvårsskiftet 1999 övergår i kommunal regi.

Naturbruksgymnasiet är fortsättningsvis landstingets enda gymnasieskola. Gymnasiet bedriver en för landsbygdsutvecklingen angelägen utbildning och deltar aktivt i landstingets internationaliseringsarbete.

Under 1998 har engagemanget ökat i den lettiska vänregionen Cesis, som är en utpräglad landsbygdsregion med behov av kunskapsöverföring inom bl.a. lantbruk och småföretagande.

Lunnevads folkhögskola, som ägs av landstinget, har en estetisk profil med musik-, bild- och skrivarlinjer. Skolan har också börjat arbeta med datorstödd distansundervisning i engelska.

Utbildning

Landstinget bedriver utbildning på gymnasie-, folkhögskole- och högskolenivå.

Landstinget och Linköpings universitet driver tillsammans Hälsouniversitetet, som är en gemensam organisation för högskoleutbildning inom vårdområdet samt medicinsk forskning.

153 mkr – 3 % av landstingets totala nettokostnad gick till utbildning.