I takt med att förutsättningarna för hälso- och sjukvården förändras påverkas också synen på vad som är god kvalitet i verksamheten. Tidigare var det framförallt de medicinska metoderna och behandlingsresultaten som värderades och då oftast ur ett rent medicinskt perspektiv. Under senare år har kvalitetsbegreppet fått nya och vidare dimensioner. Den viktigaste av alla handlar om förmågan att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård.

Att vidareutveckla och förbättra verksamheten med patienterna och deras anhöriga i centrum är ett långsiktigt arbete som måste bedrivas systematiskt och uthålligt. Här i Östergötland har kvalitetsutvecklingsarbetet kommit relativt långt. Inom stora delar av landstinget har arbetet funnit sina former och ingår som en del i de dagliga uppgifterna. Fortfarande återstår dock mycket att göra.

I sin bästa form ska kvalitetsarbetet innebära att landstinget mäter och värderar vad som uträttas och använder resultatet för att ständigt bli bättre på huvuduppgiften – att erbjuda den hälso- och sjukvård östgötarna behöver.

Kvalitetsarbetet har nu knutits samman på landstingsnivå. En landstingsövergripande kvalitetskommitté bildades under senare delen av 1997. Ledamöterna har valts så att så många produktionsenheter som möjligt ska representeras. Kommittén har bl.a. till uppgift att föreslå åtgärder och aktiviteter för att stödja den pågående kvalitetsutvecklingen inom Östgötalandstinget.

Ett första steg för kommittén var att ge landstingsledningen en bild av hur långt landstingets olika enheter har kommit i arbetet. Nuläget har kartlagts via en enkätundersökning. Enkäten visade bl.a. att drygt hälften av enheterna har en dokumenterad kvalitetspolicy och ungefär lika många har dokumenterade mätbara mål. Resultaten av enkäten har använts som grund för diskussioner om landstingsgemensamma mål samt för utarbetandet av en gemensam handlingsplan. Handlingsplanen har bearbetats under 1998 och kommer att gälla fr.o.m. år 1999.