MIJÖREDOVISNING 1998
Landstinget har huvudansvaret för hälso- och sjukvården i Östergötlands län. God hälsa är i hög grad beroende av livsstil, arbetsmiljö och yttre miljö. Att förhindra och förebygga miljörelaterade skador ingår därför som en viktig del i landstingets verksamhet.

Landstinget driver en omfattande verksamhet vid anläggningar och i fastigheter spridda över länet. Verksamheten innebär även omfattande inköp och användning av produkter och material. Sedan 1988 har landstinget arbetat med miljöfrågor efter en miljöpolitisk plan. Den nu gällande planen ”Miljöpolitisk ledningsplan för landstinget 1997-2001” utgör en del av landstingets totala kvalitetsarbete.

Den miljöpolitiska ledningsplanen omfattar den yttre miljön, dvs. påverkan av utsläpp och andra störningar från landstingets verksamhet. Hur miljöarbete ska bedrivas för att minimera denna påverkan har fastställts i en miljöpolicy.

Att värna om miljön ingår i landstingets riskhantering. Riskhantering, RH, är en av de stödprocesser som är nödvändiga för att kvalitetssäkra hela kärnverksamheten. Med riskhantering menas det samlade arbetet för att förhindra och förebygga skador på egendom och personer, uppfylla lagreglerade krav med god marginal samt bedriva verksamheterna med största möjliga miljöhänsyn.

ORGANISATION
Det praktiska miljöarbetet ska ske inom landstingets produktionsenheter. Cheferna vid enheterna ansvarar för att:

• miljöpolicyn efterlevs
• miljöledningssystemet fullföljs och efterlevs
• inledande miljöutredning genomförs i samordning med RH-check
• detaljerade miljömål fastställs.

Miljösamordnare och miljöombud har utsetts som stöd för linjeorganisationen. Vid slutet av 1998 fanns det ca 350 miljöombud inom landstinget. Samordnarna från de produktionsenheter där miljöfrågorna har särskilt stor betydelse bildar landstingets miljönätverk och ansvarar bl.a. för övergripande planering och uppföljning.

Landstingets miljöpolicy

• All verksamhet ska bedrivas med största möjliga miljöhänsyn.
• All verksamhet ska uppfylla gällande miljölagar med god marginal.
• Målsättningen är att leverantörer och entreprenörer ska bedriva sin verksamhet på ett miljöanpassat sätt.
• All verksamhet ska ständigt förbättras för att minska miljö-belastningen och anpassningen till naturliga kretslopp.

Dessutom gäller att:

• Miljöpolicyn ska göras känd för alla anställda och förtroendevalda inom landstinget samt vara tillgänglig för allmänheten.
• Landstingets miljöarbete ska granskas och utvärderas genom miljörevision.

MILJÖLEDNINGSSYSTEM
Landstinget följer i tillämpliga delar miljöledningssystemet EMAS, Eco Management and Audit Scheme, som tillämpas inom EU. Landstingets system är decentraliserat med ansvaret i linjeorganisationen och miljöarbetet konkretiseras i mål och handlingsplaner.

De detaljerade miljömålen för landstingets olika enheter ska vara konkreta och mätbara. De kan avse t.ex. minskad användning av råvaror, återvinning av material, energisparande, minskning av avfall och miljöpåverkande utsläpp. Miljömålen ska tidsbestämmas och dokumenteras. De ska även vara ekonomiskt utvärderade och finansiellt förankrade.

MILJÖARBETET 1998
Alla produktionsenheter bedriver nu ett aktivt miljöarbete, med stort intresse från de anställda. Enheterna arbetar utifrån sina lokala förutsättningar och har således kommit olika långt i olika delar av verksamheten. Under 1998 har mycket tid ägnats åt information och utbildning av personal. Källsortering av avfall sker vid de flesta enheterna och många arbetar med att minska energiförbrukningen och användningen av engångsartiklar. Några enheter, t.ex. Folktandvården, har påbörjat intern miljörevision för att granska det egna miljöarbetet.

Landstinget deltar även aktivt i det regionala Agenda 21-arbete som bedrivs i länets kommuner.

UTBILDNING OCH INFORMATION
Viktigast i miljöarbetet är de anställdas engagemang. Under 1998 har miljöombuden deltagit i ett antal utbildningsaktiviteter. Dessutom har en riktad tvådagarsutbildning för miljöhandledare genomförts. Totalt har 330 miljöhandledare utbildats med syftet att starta det lokala miljöarbetet på bred front.

För att flytta fram positionerna i miljöarbetet har miljönätverket tagit fram en ny utgåva av Miljöhandboken, med praktiska råd och hjälp för bättre miljöanpassad verksamhet. På landstingets intranät LISA finns handboken tillgänglig tillsammans med annan miljöinformation samt länkar till intressanta miljösidor på Internet, t.ex. kemikalieinformation.

MILJÖNYCKELTAL
För att följa hur miljöarbetet utvecklas är det viktigt att ha tillgång till enkel, översiktlig och relevant information i form av nyckeltal. Nyckeltalen ska vara ett mått på miljöarbetets effektivitet. Svårigheten är att definiera bra miljönyckeltal för landstingets verksamhet, som både speglar viktiga miljöproblem och som kan mätas och redovisas på ett rättvisande sätt. Arbetet med att ta fram miljönyckeltal sker i samarbete med övriga landsting.

En del underlag för nyckeltal finns framtagna och en del uppgifter finns för de verksamheter som lämnar årlig miljörapport till miljömyndigheter. Detta gäller sjukhusen och Vretaskolans skoljordbruk som redovisar bl.a. energiförbrukning samt utsläpp till luft och avlopp. Även kemikalieanvändningen redovisas.

På detta uppslag visas exempel på nyckeltal för el-, värme- och vattenförbrukning redovisade per vårddag, vårdplats och anställd. Antalet vårddagar per vårdplats har normerats till 300 för att underlätta jämförelse från år till år. Exemplen visar att det kan vara svårt att jämföra olika sjukhus med varandra bl.a. på grund av skillnader i organisation.

De övergripande miljömålen ska vara vägledande när produktionsenheterna fastställer sina individuella miljömål.

• Utsläppen till luft från energiproduktion samt vid användning av fordon, maskiner, kylanläggningar och annan utrustning ska minska.
• Utsläppen av föroreningar till avloppet ska minska.
• Både avfallsmängder och avfallets innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska.
• Miljöanpassade produkter ska väljas, där miljöpåverkan under hela livscykeln beaktas från råvaruframställning till kassering.
• Rutiner för källsortering och återvinning av i första hand papper, well, kartong, glas, plast, metaller och elektronik ska införas vid samtliga enheter inom landstinget. Rutinerna ska vara fullständigt genomförda senast år 2001.
• Användningen av hälso- och miljöskadliga kemikalier och kemiska produkter ska minska.
• Utbytesprincipen vid val av kemikalier ska alltid tillämpas.
• Miljömedvetandet hos personalen ska öka genom ökad utbildning och information.
• Miljövårdsutbildning ska vara integrerad i den ordinarie undervisningen vid landstingets skolor.

Exempel på el-, värme- och vattenförbrukning
vid sjukhusen i Östergötland

UTSLÄPP TILL LUFT
Utsläppen av kväveoxider, svavel, koldioxid och stoft från landstingets energianläggningar har minskat kraftigt. Detta har i första hand skett genom energibesparing, byte av bränslen samt åtgärder på anläggningarna. Sådana åtgärder har haft hög prioritet sedan 70-talet och de stora åtgärderna genomfördes under 70- och 80-talen.

Merparten av landstingets fastigheter är idag anslutna till kommunernas fjärrvärmenät vilket minskat antalet egna energianläggningar.

Även utsläppen från fordon och maskiner har minskat. Landstinget har idag sex elbilar samt några bilar och traktorer som använder rapsolja som bränsle.

Användningen av CFC (freon) som kylmedium inom landstinget upphörde i slutet av 1998. I stället används ammoniak och propan.

Buller
Ljudproblemen har beaktats kontinuerligt och inga bullerstörningar har förekommit under de senaste åren. De stora åtgärderna för att begränsa bullerstörningar genomfördes under 1970-talet och i början av 1980-talet.

UTSLÄPP T I L L VATTEN
Utsläppen till vatten från landstingets verksamheter bedöms minska successivt. Idag är det framförallt på grund av större medvetenhet om att det som hälls i avloppet påverkar sjöar och vattendrag men även på grund av att mindre miljöskadliga kemikalier används i ökad utsträckning. Även den totala mängden kemikalier har minskat.

Utsläppen till avloppet från fotoverksamheten, främst vid sjukhusens röntgenavdelningar, fortsätter att minska. Sedan tidigare omhändertas fotokemikalier som farligt avfall och sköljvattnet renas. Idag minskar utsläppen genom att digital röntgen ersätter fotografisk röntgen.

Inom Naturbruksgymnasiet görs stora framsteg för att minska läckaget av närsalter från jord- och skogsbruk.

AVFALL
Under 1998 har målet varit att öka källsorteringen av avfall. Miljörum byggs i fastigheterna och avfallet inom enheterna källsorteras i varierande omfattning. Förutsättningarna för att källsorterat avfall ska omhändertas varierar mellan kommunerna i länet. Ansvaret för att ta hand om det material som omfattas av producentansvaret vilar på producenterna men tillgängligheten till avlämningsställen kan variera från ort till ort.

Sjukvårdens riskavfall samt farligt avfall omhändertas sedan flera år tillbaka på ett miljöriktigt sätt.

ÖVRIGT
Inköp
Vid upphandlingar ställs miljökrav på anbudsgivare. Exempelvis efterfrågas företagets miljöpolicy som bilaga till anbudet. Antagen anbudsgivare ska även i vissa fall kunna upprätta en miljöplan för uppdraget som utgår från landstingets miljöpolitiska ledningsplan.

För inköp av kemisktekniska produkter finns särskilda riktlinjer. De kemisktekniska produkter som upphandlats centralt finns presenterade i skriften "Rätt medel vid rätt tillfälle". I skriften finns även hanteringsregler och annan miljöinformation.

Den inköpsstatistik som sammanställts visar att förbrukningen av vissa produkter ökar. Som exempel kan nämnas inköpet av kopierings- och skrivpapper som ökat från 31,5 miljoner år 1997 till 36,3 miljoner år 1998. Detta motsvarade under 1998 närmare 3 500 papper per anställd. Antalet inköpta engångshandskar har ökat från 12,2 miljoner år 1997 till 17,5 miljoner år 1998.

Transporter och kommunikation
Ett betydande transportarbete utförs inom ramen för landstingets verksamheter. Arbetet med att minska transporterna sker t.ex. genom samordnade godstransporter och samordning av tjänsteresor. IT-utvecklingen har erbjudit nya möjligheter att kommunicera och hålla möten. Videokonferenser används av en del produktionsenheter.

GODA EXEMPEL
En del av produktionsenheterna har hunnit långt med att anpassa miljöarbetet till landstingets nya miljöledningsmodell. Några exempel är Folktandvården, Östgötahälsan, LandstingsFastigheter Östergötland, Landstingets IT-enhet och Lasarettet i Motala. Även flera vårdcentraler har kommit långt i miljöarbetet.

VAD HÄNDER HÄRNÄST?
Från och med den 1 januari 1999 är nästan alla miljölagar samlade i Miljöbalken. Detta kommer att innebära skärpta krav på miljöarbetet. Till Miljöbalken finns ett flertal förordningar och föreskrifter som det är nödvändigt att känna till. Det har även tillkommit nya miljöavgifter. Utbildning om Miljöbalkens bestämmelser är därför nödvändig under 1999.

Under 1999 kommer avfallsfrågorna och hushållning med naturresurser att ha fortsatt hög prioritet. Arbetet med energioptimering kommer att fortsätta.

Arbetet med att definiera bra nyckeltal för miljöarbetet kommer att intensifieras så att det går bättre att mäta effekten av de miljöåtgärder som genomförs.

Samtliga produktionsenheter ska ha tagit fram egna miljöprogram under 1999. Ett antal speciella miljöprojekt kommer att bedrivas, bland annat ett projekt som syftar till att minska miljöbelastningen från transportarbetet.

Miljöhandledarna och miljöombuden kommer att stödjas i sitt arbete med ytterligare utbildning.